som.ett.barn.

Fint luciatåg på luciadagen. =) Satt och mös bland en massa okända.
Med i tåget var en liten tjej. Kanske att hon var 2-3 år. Väldigt söt liten tärna! Dock inte lika fokuserad på att lussa som de andra, stora, runtomkring henne. Hon befann sig, tydligt, i sin egen lilla värld.
Tittade sig omkring.
På publiken.
På de sjungandes munnarna ovanför.
Smakade samtidig på sitt lilla elektriska ljus.
Och sen det bästa: la sig avslappnat på mage, med sitt ljus, fortsatte titta sig omkring och filura.
Fullständigt obekymrat.

Haha, jag vill så ofta göra som hon! Men tänk så förvånade alla skulle bli om jag tillät mig att bete mig likadant. Därför gör jag det lite lagom. Och i smyg. :P

låt.det.ske.så.

Jag fick Carolas nya julskiva i födelsedagspresent. Hon har än en gång varit i Betlehem, Jesu födelsestad, och spelat in. Satt och tittade igenom skivhäftet och måste citera en bit, det handlade om murar - precis som jag skrev om 19 nov.

"Sen vårt förra besök har många gett upp att leva i Betlehem.
Muren som nu omringar den lilla staden är ett vittnesbörd
om hur människor behöver fridsfurstens ankomst.
Murarna vi reser runt oss själva och våra egna liv
är ytterligare ett tecken för samma behov.
Vi önskar att vi alla, var och en av oss,
skall bli berörda av julens mirakel,
så kärleken kan spränga murar
och bryta ner allt som skiljer oss
från Gud och från varandra."

Amen

(= låt det ske så)

Livets svårigheter

Det är svårt att alltid vara ärlig. Att vara sann.
Det är svårt att alltid veta vad man vill.
...och att vilja det man kanske vet...
Ibland fastnar jag i nåt slags tunnelseende där verkligheten blir alldeles grumlig och jag inte riktigt vet åt vilket håll jag ska ta mig för att än en gång få se tillvaron

i sanningens ljus,

i ett större perspektiv,

se saker som de är

och inte avgränsade från omvärlden...

Dessutom är det svårt att skriva vetenskaplig uppsats. På spanska...

Vill bli färdig NU!!

Jesus Kristus, tänk om jag kunde vara bra som Du
Led mig Du som vet den ogrumlade sanningen

eld i baken

Det är så konstigt.
Jag har så oootroligt mycket att plugga. Faktiskt känner jag ständigt stressen lura bak i...bakhuvet..!
Men sedan jag kom hem från Spanien, i lördags, så har jag bara inte kunnat. Det finns så otroligt mycket annat att fixa med, om inte annat att helt enkelt landa hemma. Och fylla år.
NÄR ska jag plugga?
Har haft flera timmar för mig själv idag på eftermiddagen.
Har gjort en hel del saker.
Men pluggat? nejnejnej
Ska börja snart...Kanske att det t.o.m. blir imorrn.

Nu bloggar jag ju. Sen måste jag betala räkningar. Och så småningom ska jag fika med goa vänner. Har ju viktiga saker för mig vettja!

Men snart. Snart brinner det i baken.

Pray to God - He hears you

(/The Fray "How To Save A Life")

MäNniSkOväRde

Spanien bygger en mur mellan sig och Afrika för att hindra människor att komma in i landet. USA gör detsamma mellan Mexico och sig. I Sverige nonchalerar vi människors apatiska tillstånd och tydliga tecken på att de mår dåligt, behandlar dem som objekt och tycker att de ska åka tillbaka till det hem de tvingats fly ifrån.
Undrar vad de flyr ifrån och vart vi själva tänkt att vi ska vara välkomna den dagen vi behöver fly…

Källa

Dagens bortglömda ord: medmänsklighet

Livet...en enda stor muffins?

En del saker kan man inte förstå.
Hur gärna man än vill.
Det går inte att förneka att det finns orättvisa, ondska, jobbigheter…
…ledsamhet…

Hoppet då? Det goda livet?
Följande bild kan tyckas fjantig men den är ändå tänkvärd.

Tänk dig att äta en sked margarin.
mmm… och så lite mjöl.
…ett rått ägg…
1 msk kakao
och lite sånt allt möjligt...
Gott?
Knappast.

Om du istället blandar ihop allting..

Gott?

Livet kanske är en enda stor muffins...

(obs, ersätts med ett bakverk du verkligen tycker om ifall inte muffins är din grej!)

Vissa ingredienser är mindre goda

Alla kanske inte ens är nödvändiga

Men alla ingredienser lämnar spår i det totala bakverket

Som till slut blir gott

Eller vad tror du?

SåLängeJagLever

Dusermitthjärta
Duserminlängtan
attfålägganermittlivinfördig
Friochförlåten
jagsträckermigframåtmotalltdetsom
Duharförmig

Ochjagvet

Duärmedmig

Varjemorgonnärjagvaknarupp

OchDustår

Vidminsida

Ochjagtänkeraldrignå´nsingeupp

Så.länge.jag.leverså.länge.jag.finns.kvarpå.denna.jordså.länge.mitt.hjärta.slårvill.jag.leva.leva.för.Dig

Stormarnakommer
ochregnetdetfaller
menjagstårhäriDinhärlighet
Jagstårpåenklippa
JagstårpåDittord
JagstårpåallalöftenDugett

Ochjagvet
DuärmedmigNärjagfallerreserDumiguppOchDustårvidminsidaoch.jag.tänker.aldrig.nå´nsin.ge.upp.

Så.länge.jag.lever.så.länge.jag.finns.kvar.på.denna.jord
Så.länge.mitt.hjärta.slår.vill.jag.leva.leva.för.dig

This.is.the.day

Har du något motto i livet?
Jag har ett. Det vanliga, men otroligt bra; fånga dagen.
Det är inte alltid så lätt, ibland är det som att det knappt finns möjlighet. Jag tänkte på det i onsdagskväll då jag lämnat besökande Anna för att gå på en lektion som visade sig i stort sett handla om saker jag redan hade koll på. Kan kännas rätt värdelöst...och så blir man så där anti så det syns på hela ens kroppsspråk. Känns dock ganska ovärt att bli sån med. Då tänkte jag att jag inte alls skulle låta mig bli anti, utan ändå lyckas fånga det som gick att fånga. Jag fick ju ändå lyssna till spanska, vara bland härliga människor, vara frisk och glad! haha, ja, you name it. Som vanligt låter jag überpositiv, men vad annars? Tycker det är helt onödigt att slösa bort en massa dagar, och tid, på att gå runt och vara less när man kan göra det till något bra och njuta av det istället. That´s my filosofy. (vet inte varsifrån denna engelska plötsligt kommer..! kanske har fått nog av spañolen)

Fånga dagen. Ta vara på varje tillfälle. Gå inte runt och längta bakåt eller framåt så du missar nuet. =) Då har livet plötsligt passerat.

Kramar!

travelling...

Advent..
Tända ljus
Mörkt utomhus
…snö?
En tekopp i handen
Uppkrupen i soffan med en filt
Och aldrig mer än ett stenkast bort…

Det kommer bli underbart att komma hem till er!

Lite senaste nytt från Madrid...

Vinprovning! Så nu kan jag lite mer än innan, vilket var typ inget :P

Tapas med vår vän
Bläckfisk...Gott trots utseendet!

I fredags bar det av till Ávila! Mycket fint!

Haha, ni som känner Ida vet att hon inte är såååå lång!

Och så muren kring hela staden. GAMMAL mur...

Och så hann vi med Salamanca med innan det bar av tillbaka till Madrid på lördagen.

Såhär intresserade kände vi oss till slut av historiska byggnader...

Avslutar med en nattbild på Plaza Mayor i Salamanca.

det är min tur nu, vinden har vänt

- Ska du inte hänga med oss då?
frågade jag den unge mexikanaren
som lagade mat samtidigt som oss i köket
och som sa att han bara skulle vara hemma
eftersom han var trött efter en tung vecka i skolan.

Jag vet inte om han svarade nej första gången för att han kanske lärt sig att man ska tacka nej första gången, eller om han faktiskt ångrade sig, men det var nog i vilket fall bra att jag frågade igen – fastän jag inte brukar fråga mer än en gång; är inte så mycket för att krusa folk. Men jag har lärt mig i veckan att det faktiskt är sed här i Spanien att vare sig man vill eller inte tacka nej första gången man blir tillfrågad.

Det kan visst bli rätt roliga kulturkrockar i det fallet…
Men så hängde han i alla fall på oss till festen vi var bjudna till!

Det blev en otroligt rolig och trevlig kväll!
Fick äntligen prata en massa massa spanska!!

Har saknat att beblanda mig med spanjorer. Fick lära mig mer om den spanska mentaliteten. Det är intressant att lära känna en ny nation på det här viset som vi gör genom att inte bara lära oss det spanska språket utan också om historien, kulturen, samhället… Det är så mycket som har att göra med ett lands historia.
Det finns skäl till att spanjorerna beter sig som de gör.
(haha – tro det eller ej!!)
Vet ni t.ex. om att spanska expediter och kypare inte nödvändigtvis är särkilt trevliga? Det är inte alls ovanligt att de beter sig som att de helst velat att man gick till en annan bar eller affär.
Vi träffade några killar på festen som erkände att spanjorer ofta beter sig som monster. Kommer de till ett annat land, som Sverige, och det t.ex. dukas upp ett fikabord där det bara står en korg att betala i så skrattar de åt att svenskarna är så dumma som tror att man ska betala när det ju är gratis att bara ta! De förklarade att de är så vana vid att allt i Spanien är kontrollerat. Speciellt under diktaturen såklart, som ju inte upphörde förrän 1975, men fortfarande, på många sätt.
Och det är klart att samhället präglar individerna som växer upp i det.
Varför spanjorer inte självklart är trevliga vet jag inte riktigt just nu. Jag tror inte jag ska ge mig på några spekulationer…

Vi kom hem kl 6 på morgonen… Ja. Så gör man här i Spanien.
Och mexikaner däremot är gentlemän.
Det märktes direkt.

Hahaha, alltså - Anna och Maria - när vi i Benidorm mötte hemraglandes människor när vi själva, utvilade, började vår dag så var det helt normalt för att vara i Spanien och inte alls typiskt bara i det turistghettot!

Det har förresten vänt. Jag trivs här nu!
Tror jag har kommit in i livet vi lever här. Fått en egen vardag.
Det känns mycket bra.

Nu ska vi plugga. Så här glad är man då!

Låtom oss vara glada ;)

Tjejen från Chambao(mina favoriter) och Jarabe de Palo

Om man skulle säga i procent hur stor del av tiden här i Spanien jag har varit irriterad så skulle det nog bli skapligt höga siffror...! T.ex. är det ingen idé att köpa hem ordentligt med mat så man kan laga bra saker för det har visat sig att det man lägger in i kylen kanske inte ligger kvar när man kommer för att använda det, plus att köket är väldigt ofräscht så man vill knappt laga mat där.

Igår var vi dock på en välgörenhetskonsert med olika spanska artister där jag njöt! En hel del BRA musik! ...och jag lyckades nonchalera min irritation över att de började en halvtimme försent, att folk rökte överallt omkring mig TROTS att man inte fick! (fast rökande människor i min närhet irriterar mig alltid), att jag blev av med min vattenflaska som jag tagit med eftersom jag visste att jag skulle bli törstig - men näe i Spanien står vakterna vid insläppet och SKRUVAR AV alla korkar!!!!! Vad ska jag med en vattenflaska utan kork till????????? Nej, jag är ingen terrorist som har en sprängblandning i min flaska...eller vad är det de tror?

Ja. Men det blev alltså en trevlig kväll ändå. :P

Idag är däremot en dag med goda nyheter!! =)
* Nya pengar på kontot!
* Ida och jag ska på EM-kvalet mellan Sverige-Spanien den 17 nov!
* Tentaresultatet från Fornspanskan har kommit; jag fick VG!!

nya hälsningar =)

Ida och jag la märke till det samtidigt.
- jaha, vi gar pa en san gata...
Mitt i Madrid, en stad med folk precis överallt, mitt pa dagen, en liten bit fran ett poliskontor, sa var det ända nagra som urskiljde sig fran alla andra. De stod inte i klump. Sa inget särskilt. Men de bara stod där. Hängde mot en dörrpost eller ett träd. Och väntade pa att nagon skulle vilja betala dem för en stunds fejkad kärlek...
En del av verkligheten som jag annars besparas.

Har sett en jättebra film här - "Mar adentro". Vet inte om den heter nagot annat i Sverige, men den är ett hett tips!

Kände mig som hemma häromdagen da jag hälsade pa i en kyrka, nästan precis bredvid där jag bor. Härligt att ha sin familj utspridd lite varstans. =)

Nu maste jag fortsätta plugga, vi har en hel del att göra. Inte minst vad gäller C-uppsatsen som ska skrivas denna termin..... HUwwa!!
Saknar er därhemma, men har det bra!
KRAM

Jenny klagar

Jag är sjuk!!!!

Så så så så så tråkigt....när man ju är i Madrid och vill njuta. Varje svälj skär som en kniv i halsen och hela tiden kommer jag på mig själv att jag spänner hela kroppen - slappnar av, för att inom kort upptäcka att hela jag är helspänd igen.

Fryser...

Gick ändå till skolan för det kändes som ett bättre alternativ än att ligga ensam i ett rum som knappt värms upp på hela dagen, men nu ska jag snart hem för att vila.

OJ så jag längtar efter min egen säng i umeå denna dag. Att ligga i den skulle vara nära himmelriket...

...vi såg ändå en bra film idag. Svartvit och gammal. En sådan som jag inte skulle se om det inte hörde till skolan, och kanske inte heller uppskatta om det inte var för det att den än mer kompletterar min kunskap om Spanien och dess historia. Men den var bra.

Varsågoda; nu ska jag servera lite fler bilder från första veckan!

Mätta!

"Snälla, släng toapapperet i toastolen. Tack"

Time.flies...eller?!

Ja. Tiden var det ja.
I lördags satt jag 3½ h på ett flygplan och förflyttade mig på den tiden mellan Stockholm-Madrid.
I måndags satt jag samma tid i ett klassrum… och jag vet ännu inte vart det tog mig…

E: ”Hur länge har vi suttit här?? 3½ h!! Det är ju som på flyget!”
*storskratt bland oss svenskar*



Att vara i Spanien denna gång är inte detsamma som andra gånger… Andra gånger har jag blivit exalterad över att höra spanska pratas runtomkring mig och märka av den spanska kulturen överallt. Har funderat på vad det beror på. Men jag tror att det kan vara så att jag nu, efter drygt ett års universitetsstudier i ämnet, känner till allt spanskt så mycket bättre så att det har blivit lite vardag. Även i Sverige möter jag människor som pratar spanska med mig och omkring mig! Så… för att det denna gång ska bli sådär speciellt givande att vara här, jämfört med i klassrummet i Umeå, behöver jag ännu mer få integrera mig genom att få konversera en hel massa med spanjorer. Få spanska vänner! Och få många tillfällen att prata i massor. För det är det jag behöver. Träna mitt prat. Så flödet kommer igång.

Hoppas ni har det bra därhemma!

Kramar

wounderful

Savior I come

Quiet my soul remember

Redemptions hill

Where Your blood was spilled

For my ransom

Everything I once held dear

I count it all as lost

Lead me to the cross

Where Your love poured out

Bring me to my knees

Lord I lay me down

Rid me of myselfI belong to You

Lead me, lead me to the cross

You were as I

Tempted and trialed

You are

Te word became flesh

Bore my sin and death

Now you're risen

To your heart

To your heart

Lead me to your heart

Lead me to your heart

/"Lead me to the cross", Hillsong United

sol.glass.madrid!

Tiden är så konstig. Nu plötsligt är jag i Madrid och ska vara här i 6 veckor. Och jag lovar, jag kommer inte hinna mer än att blinka så står jag där och konstaterar att det bara återstår en vecka av tiden här!

Så. NJUTA. Det är vad som gäller.

Att ta vara på tiden. Se. Uppleva. Ja, fånga dagen helt enkelt.

...vilket i och för sig brukar vara mitt motto annars med.

Vi har redan hunnit med en biodokumentär om Che Guevara - det är ju viktigt med sånt när jag ju ändå ska bli den bästa spanskläraren. ;)

Händer

Fina händer
Nariga händer
Stora, som greppar hel basketboll
Händer med knubbiga fingrar
Små, nyfödda...som tar hårt grepp om ditt finger...
Eller de där andra...

som vi aldrig ser, men kanske ibland känner av......

som är så stora att vem som helst av oss

utan problem

kan känna oss trygga i dem

de som bara finns där

- de där som bär oss

Alla har dagar då de vill bli burna. (Nej, jag har inte gjort någon undersökning om det, men det måste vara så) Som barn igen. Tänk så skönt. Bara få krypa ihop. Släppa bekymmer, rädsla, ansvar....ja, vad det nu är som gör att man skulle vilja få bli buren som ett barn igen. Och bara vara. Få bli älskad. Allt har sin tid, och faktiskt tror jag att tider för att bli buren kommer lite nu och då i ditt och mitt liv.

Kanske blir det så mycket enklare om vi tillåter det att ske?

...och bara kryper ihop...

Mot nya äventyr

Om 9 dagar åker jag till Spanien.
Spanien som fortsätter vara lockande, spännande, nostalgiskt...attraherande!
Vet inte om jag riktigt förstått att jag snart är där.
6 veckor på la Universidad de Nebrija, Madrid. De är proffs på det här med andraspråksundervisning så jag ser verkligen fram emot de föreläsningar de planerat åt oss lärarstudenter från Ume.
Ni vet väl att jag ska bli en av de bästa spansklärarna?? =) Jojo, så är det.

Just därför skulle jag otroligt vilja att den kommande vårterminen spenderades i Chile. På universitet. Vill lära känna en bit även av Latinamerika och dessutom än bättre få koll på språket.

Men som med det mesta så - och som en god vän till mig skulle ha sagt - är det på två vis. Gissa om det skulle bli jobbigt att lämna alla härliga vänner..och prinsen...

Optimistiskt lagd som jag är tänker jag samtidigt att en termin ju egentligen går ganska fort. Och av alla år jag hoppas jag har kvar på jorden kommer den terminen knappt att märkas. Bara berika. Jag vill, vill, vill. ..tror jag...!

Just nu kan jag dock inte påverka så mycket om jag åker eller inte. Allt svävar i ovisshet. Men innan jag åker till Spanien är det tänkt att jag ska få veta; om det går att hitta kurser där som ersätter de jag ska läsa här i Ume annars.

Ska på kanelbullefest ikväll. Du har väl inte missat att det är kanelbullens dag idag?

ibland önskar jag att jag kunde peka på det
lägga det på bordet så det syntes
konkret
dela med mig av det jag får uppleva,
varje bevis jag bär inom mig
eller kanske att jag hade ett par glasögon att ge
som hjälpte till att se
- det som kanske innan var svårt att förstå
för jag tror inte att jag är knäpp
tror inte alls det är något mysko
egentligen väldigt naturligt..
för jag tror att det är sant
(skulle nästan kunna säga att jag vet)
att Jesus är vägen. sanningen. livet.
- faktiskt det enda liv jag kan tänka mig.
och det enda som till slut spelar roll

och jag tror att det är för alla

men näe. jag är inte knäpp.

helt naket

Jag har så många goa vänner som berikar mitt liv!

Älskar de nära samtalen, funderingarna kring allt som rör livet, förtroligheterna...

Älskar att få kunna visa sig svag då man är det och få vara stark då vännen behöver det.

Att kunna vara bara just precis den jag är och veta att du finns där som min vän.

Det är nog faktiskt något av det absolut bästa. För man blir så glad. =)

Att helt naket; utan clownmask, utan fejkad säkerhet eller vad man nu kan känna att man gömmer sig bakom - få vara jag. Jag jag jag. Precis den jag är.

Och de stannar ju faktiskt, vännerna. För gissa vem det är mina vänner vill vara vän med? Mig.

Rätt så coolt.

Och precis därför vill jag vara vän med dig.

För att du är den du är.

Visar du upp en mask för mig så märker jag det och då är det inte alls lika inbjudande.

Det är för just dig själv du är älskad. Tro mig!

(jaaa, jag vet, det blir värsta pepptalket! :P Men...TA emot det vettja!!
I mean it.)

Ord kan gripa tag i en.

Det gör dessa i mig.

"Vår djupaste fruktan är att vi är omåttligt kraftfulla.

Det är vårt ljus och inte vårt mörker, som skrämmer oss mest.

Vi frågar oss själva: vem är jag som tror mig vara

briljant, storslagen och talangfull?

Egentligen, om du inte är det, vad är du då?

Du är ett barn av Gud.

Att du leker liten förbättrar inte världen.

Det är ingenting upplyst med att förminska dig

så att andra inte ska känna sig osäkra i din närhet.

Vi föddes att manifestera Guds härlighet som är i oss.

Den är inte bara i några av oss, den är i oss alla.

Och när vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedvetet

andra människor tillåtelse att göra detsamma.

När vi är frigjorda från vår rädsla frigör vår närvaro automatiskt andra."

(Nelson Mandela 1994)

"Bara en vattenpuss vill jag vara

och spegla himlen"

NU kan vem som helst kommentera mina inlägg!

Hade glömt att fixa den inställningen... Så, ge mig lite respons nu vettja =0)

Enligt dig

Vad är det egentligen som är viktigt i livet? I ditt liv.

Vad är det som du faktiskt inte skulle klara dig utan?

...tänker inte ge några svar.

Dem lämnar jag till dig själv att hitta.

Men skriv gärna en kommentar. Jag kanske skriver mer om vad jag tycker är viktigt i mitt liv i något senare inlägg...om de saker jag inte skulle kunna leva utan... och jag tänker inte på mat och luft och sådana uppenbart livsviktiga saker, utan de saker som vi absolut tror vi behöver, eller kanske tänker att det inte gör något att vi väljer bort.

Vad jag behöver för att må bra....

Vad jag verkligen behöver..

Extraordinary goodlooking

Det här med att vi jämför oss med varandra är ju egentligen otroligt knasigt.

Om vi börjar med att det för många av oss är svårt att tro folk när de säger till en att man ser bra ut. Som att vi fått för oss att så kan det ju inte vara.
En kompis och jag filosoferade runt det här och kom på att vi haft en tendens att tolka sådana kommentarer vi fått som att vi ser EXTRA bra ut. Vilket fått till följd att jämförelsen med andra i allra högsta grad fortsatt sin galna tankegång, fast denna gång i en ännu värre berg-och-dal-bana eftersom att en situation då en annan tjej/kille verkar ses som att hon/han ser EXTRA bra ut ju gör att man petas från sin plats som den "extraordinary goodlooking" - och fallet ner till "en i mängden" känns alltid stort. ...tills man plötsligt får en skjuts upp igen av någon som försöker få en att inse verkligheten: att man ser bra ut.

På senare tid har jag däremot kommit lite mer till sans och insett att jag hållit på med denna galna jämförelse. Och trots att det låter knäppt (och jag ger er absolut tillåtelse att skratta åt det) så tror jag det är mycket mycket vanligare än vad vi först tror. Är det kanske så att även du känner igen dig i detta sätt att tänka om dig själv?? Jag och min vän kom skrämmande nog även på att detta sätt att tänka, jämförelsesättet, fört med sig att vi sett med nedvärderande ögon även på andra.

Men, på senare tid alltså, så har jag börjat se mig själv och människor runtomkring mig som vackra. Vi är ju goodlooking allihop! Egentligen, måste jag tillägga. Ofta möter jag de som jag vet skulle kunna vara så fina. Om de vågade blomma. Istället lever de i en falsk bubbla där de tror att de är menade att bara vara en hård knopp... (är det inte en talande bild??) ...och så stannar de, i många fall, där. Utan att blomma ut. Och det är kanske inte så konstigt heller när det troligen finns fler än jag som går runt och tittar på dem, och sig själva, med jämförelseglasögon.

Vet du. Du är bäst. Men för den skull så är inte de andra sämre. Jag tror det är just det så många missar. ALLA KAN VARA BÄST! Du kan gå runt och känna dig som bäst. Men, gör som jag tror Gud gör, se även på alla andra som att de faktiskt också är bäst. Då kanske vi till slut börjar tro på det. Och då tror jag faktiskt att det blir en bättre värld.

nej tack, behöver ingen tvål ;)

En ny morgon
Tar en välbehövd stund i duschen
Känner hur jag blir ren och fräsch

Av din nåd

Du låter den skölja över mig

Uppfriskande

Omfamnande

..Din ovärderliga nåd.. :)

..är allt jag behöver!

Sing.a.long?

Fråga inte vad världen behöver

utan vad som får ditt hjärta att sjunga.

För vad världen behöver

är människor med hjärtan som sjunger...

(Låt det sjunga högt eller tyst eller hur du vill, men låt det SJUNGA!

...sin egen sång, och inte någon annans.

...Varje hjärta kan faktiskt sjunga.)