måndag 29 oktober 2007

det är min tur nu, vinden har vänt



- Ska du inte hänga med oss då?
frågade jag den unge mexikanaren
som lagade mat samtidigt som oss i köket
och som sa att han bara skulle vara hemma
eftersom han var trött efter en tung vecka i skolan.

Jag vet inte om han svarade nej första gången för att han kanske lärt sig att man ska tacka nej första gången, eller om han faktiskt ångrade sig, men det var nog i vilket fall bra att jag frågade igen – fastän jag inte brukar fråga mer än en gång; är inte så mycket för att krusa folk. Men jag har lärt mig i veckan att det faktiskt är sed här i Spanien att vare sig man vill eller inte tacka nej första gången man blir tillfrågad.
Det kan visst bli rätt roliga kulturkrockar i det fallet…
Men så hängde han i alla fall på oss till festen vi var bjudna till!

Det blev en otroligt rolig och trevlig kväll!
Fick äntligen prata en massa massa spanska!!

Har saknat att beblanda mig med spanjorer. Fick lära mig mer om den spanska mentaliteten. Det är intressant att lära känna en ny nation på det här viset som vi gör genom att inte bara lära oss det spanska språket utan också om historien, kulturen, samhället… Det är så mycket som har att göra med ett lands historia.
Det finns skäl till att spanjorerna beter sig som de gör.
(haha – tro det eller ej!!)
Vet ni t.ex. om att spanska expediter och kypare inte nödvändigtvis är särkilt trevliga? Det är inte alls ovanligt att de beter sig som att de helst velat att man gick till en annan bar eller affär.
Vi träffade några killar på festen som erkände att spanjorer ofta beter sig som monster. Kommer de till ett annat land, som Sverige, och det t.ex. dukas upp ett fikabord där det bara står en korg att betala i så skrattar de åt att svenskarna är så dumma som tror att man ska betala när det ju är gratis att bara ta! De förklarade att de är så vana vid att allt i Spanien är kontrollerat. Speciellt under diktaturen såklart, som ju inte upphörde förrän 1975, men fortfarande, på många sätt.
Och det är klart att samhället präglar individerna som växer upp i det.
Varför spanjorer inte självklart är trevliga vet jag inte riktigt just nu. Jag tror inte jag ska ge mig på några spekulationer…

Vi kom hem kl 6 på morgonen… Ja. Så gör man här i Spanien.
Och mexikaner däremot är gentlemän.
Det märktes direkt.

Hahaha, alltså - Anna och Maria - när vi i Benidorm mötte hemraglandes människor när vi själva, utvilade, började vår dag så var det helt normalt för att vara i Spanien och inte alls typiskt bara i det turistghettot!

Det har förresten vänt. Jag trivs här nu!
Tror jag har kommit in i livet vi lever här. Fått en egen vardag.
Det känns mycket bra.

Nu ska vi plugga. Så här glad är man då!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ska precis ta upp mina papper.
Superglad är jag.
Sí??

Anonym sa...

Flickan vad glad jag är för dig, med dig!! *kramar om och skickar hälsningar från mörkt, kallt, blött och urhärligt höstland* ;o)