förvrängd bild

1. Jag läste precis ett meddelande som jag fått av en kompis i Madrid. Han är väl från Brasilien egentligen. Han tyckte jag skulle passa på att njuta av att vara utomhus nu, för visst är det bara under sommaren som man kan vistas ute i Sverige?

2. Stod och väntade på en buss för ett tag sedan och på samma busshållsplats stod en kille med en t-shirt på sig med texten: Fuck me Jesus. Jag var rätt nära att börja prata med honom och säga att Jesus inte gör sånt. Det är inte riktigt hans grej att bete sig så. Men det kom inte riktigt något läge.

bara bäst

att leva eller inte leva...

Jaja, jag förstår att ni är otåliga! Jag ska skriva lite igen. Men ni förstår, det tar tid att flytta. Det för med sig att en hel del tid går till att fixa och dona. Men jag har insett att jag måste låta det ta sin tid att helt få allt i sin ordning. Ganska bra är det redan och ni får gärna komma och hälsa på!

Idag har jag försökt tänka mig in i hur det är att vara helkroppsförlamad... Att inte på hela dagen ha något annat än matintag och toabesök att uträtta. Egentligen. Alla andra sysslor utför de som hjälper en. Och detta flera dagar i rad. Testa själv att tänka dig in i det. Det gav mig en del perspektiv på det jobb jag utför i sommar. Antagligen kan det betyda otroligt mycket för min brukare att få vara med medan jag bäddar sängen och få följa med då tvättstugetiden bokas. Att på något sätt få vara aktiv i sitt eget liv. Att livet levs.
Ur mitt perspektiv var jag så otroligt hjälpsam som fixade saker utan att brukaren behövde vara med, så att jag inte lät brukaren vänta. Som en slags service. Men jaha, vad lämnar jag då kvar? Sysslolöshet. Jag tar ifrån min brukare dennes liv.
Det hemska är att jag tror det är väldigt vanligt att det sker så. Vi tänker ju så lätt helst utifrån vårt eget perspektiv.


Ni glömmer väl inte att lyssna på sommarpratarna? Om man missar det kl 13 på P1 så finns det att lyssna på via www.sr.se/sommar. Jag lyssnade på Olle Carlsson häromdagen. Grymt intressant.