Nariga händer
Stora, som greppar hel basketboll
Händer med knubbiga fingrar
Små, nyfödda...som tar hårt grepp om ditt finger...
Eller de där andra...
som vi aldrig ser, men kanske ibland känner av......
som är så stora att vem som helst av oss
utan problem
kan känna oss trygga i dem
de som bara finns där
- de där som bär oss
Alla har dagar då de vill bli burna. (Nej, jag har inte gjort någon undersökning om det, men det måste vara så) Som barn igen. Tänk så skönt. Bara få krypa ihop. Släppa bekymmer, rädsla, ansvar....ja, vad det nu är som gör att man skulle vilja få bli buren som ett barn igen. Och bara vara. Få bli älskad. Allt har sin tid, och faktiskt tror jag att tider för att bli buren kommer lite nu och då i ditt och mitt liv.
Kanske blir det så mycket enklare om vi tillåter det att ske?
...och bara kryper ihop...
3 kommentarer:
Det tror jag också, att vi behöver händer som bär, lyfter, håller igen, kramar,är varma och finns där för oss. Jag tänkte på morfars händer när jag läste ditt inlägg..stora seniga starka..
Kram från en med två händer som älskar dej, mamma
du har jättefina händer!
Ja, morfars händer, absolut! De passar otroligt bra in. De var speciella....
Tack för att ni är så söta!
Puss och kram!!
Skicka en kommentar