Det här med att vara språknörd

Nyss på tv:n sa sportjournalisten att man önskar mindre poliser på arenan. Genast ser jag framför mig hur man placerar ut poliser i miniatyr...!

Ofta har jag väldigt roligt tack vara mitt språknörderi. Problemet är väl bara att andra inte alltid uppfattar det roliga - särskilt inte de gånger som det handlar om det spanska språket. Desto roligare blir det när jag upplever att elever upptäcker det tokiga i något de råkat säga på spanska. Det är ju ändå en del av charmen med att lära sig ett nytt språk, och visar dessutom på rätt bra insikt och förståelse när de lägger märke till vad de egentligen sagt.

Men jag kommer aldrig börja dra typiska pappa-skämt, det gör min pappa, farbror och bror så bra. Ni kan vara lugna. Jag håller mitt språknörderi på en annan nivå.

Det sker ändå

Det är så mycket som är så svårt att förstå. 
Hur elakt människor kan handla mot varandra. 
Hur människor kan resonera. 
Hur människor kan orsaka andra människor smärta,
bli så avtrubbade 
att de inte längre ser det. 
Det sker ändå.

Det är så mycket som är så svårt att förstå. 
Hur något kan få börja göra skillnad. 
Hur det sakta, sakta, 
men ändå rätt så snabbt, 
växer,
påverkar mer 
och mer. 
Hur människor kan förändras. 
Hur människors inre kan helas, 
läkas. 
Det sker ändå.

Exempelvis i detta fall

Tack och lov.

I fas

När man knappt bloggar alls blir det en sådan stor grej att skriva något över huvud taget... Då känns det liksom konstigt att titta in och bara blogga en rad. Men jag tänker att jag måste försöka strunta i det faktumet, för bloggens överlevnads skull. 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Att vara i fas.
Fascinerande känsla.
Kan inte minnas när jag senast kände så.
Som nu.

En dag i taget. 
Lite i taget.
Lite+lite=en hel del i längden.

Kram