Välsignade lilla pyre

Du såg mig innan jag blev till
Du vävde mig i moderlivet
Du kände mig alltigenom
när jag formades i det fördolda.
/Innan jag blev till, av Erik Tilling

På midsommar

...ska man äta gott,

hänga med goda vänner,



och dessutom bara ta det lugnt
- och försöka förstå att sommaren äntligen är här.
Precis det har min fine och jag gjort. Hela dagen igår och hela dagen idag.

Med gott mod

På föräldragruppen pratades det om att man kan bära på väldigt olika känslor inför förlossningen. Ofta är det kanske inte så positiva känslor det handlar om - om man ens vill tänka på den. Jag försvann iväg inom mig och försökte sätta ord på vad jag känner... och jag märkte att jag känner mig väldigt lugn. Det här var för en vecka sedan och sedan dess har jag flera gånger kommit på mig själv med att bli så där pirrig som jag varit alldeles i början av ett förhållande... Det där pirret som jag kommit på inte definierar kärlek eller ens att vara kär utan helt enkelt att vara förväntansfull och spänd på vad som ska komma. Min känsla inför förlossningen är alltså förväntan. Eller, åtminstone förväntan inför att få träffa vårt barn och få lära känna det, och för att få göra det så måste jag ju först igenom förlossningen så den är i sig förknippad med förväntan. Det känns otroligt skönt att känna så och jag vet att jag har profylaxkursen att tacka för det, för det var i och med den som förlossningen blev något konkret och Albin och jag fick verktyg för att tillsammans ta oss igenom den så bra som möjligt. Det skulle inte förvåna mig om jag reagerar med att bli glad den stund då jag märker att värkarna börjar... men det får vi väl se...!

Nedräkning

Betygen är satta, sista lektionen hållen, det återstår bara en vecka att jobba och i lördags var Albin och jag värdpar på bröllopet vi har haft i bakhuvudet hela terminen. Värdskapandet gick finfint och vi hade en härlig (om än otroligt varm!) dag. Snart snart snaaart är det bara ledighet framför! Jag har redan lånat böcker på bibblan, drömt om att klistra in foton och planerat att rensa bland mina kartonger i förrådet.

Idag var jag hos barnmorskan. Hon meddelade att pyret växer (!) och jag tror hon sa att han/hon nu mäter 27 cm i sittlängd (d.v.s. utan att ha räknat in benens längd).
I natt var det ett väldans liv i magen. Jag tror minsann pyret sparade energi under lördagen - då jag var i gång hela dagen och aldrig riktigt bara vilade vilket vanligtvis är när sparkandet brukar komma igång - som han/hon nu för fullt använder.

Snart ska vi iväg på föräldragrupp. Tills dess ska jag ta ett till tag i datakursen jag har att göra klar.