torsdag 7 maj 2009

Hos Dig är jag underbar

Jag satte mig vid vattnet och bara var.
Måsar skriade.
Vattnet skvalpade kring den is som fortfarande är kvar.
I mina öron spelas Jars of Clay och utan något annat än varandet för mig blir jag uppmärksam på vad de sjunger om...
"If I stand let me stand on the promise that You will pull me through
And if I can´t let me fall on the grace that first brought me to You"

Vila! Så otroligt sköna ord.
And if I fall let me fall on the grace that first brought me to You..
Det är bara kärlek.
Kärlek kärlek kärlek.

...let me stand on the promise that You will pull me through...
Jag har hört att det finns ungefär lika många löften i Bibeln som det finns dagar på ett år. Jag tror ju stenhårt på att Gud håller sina löften så tänk om man skulle läsa ett löfte om dagen, och leva i det...
så att säga...

Så efter den låten kom Shattered Dreams med inledningsfrasen:
So much for the promises
:)
Kontrasten var så total från mitt nyliga hallelujah-moment!
Nej, här tror jag inte på några shattered dreams när det kommer till vad Gud lovat minsann!

Inga kommentarer: