Att längta

Tänk den dagen då jag delar hem med min älskade.... Jag längtar så!
...att få komma hem och han redan är hemma - för det är hans hem också.
...att varje kväll krypa ner bredvid varandra och på morgonen vakna av att han måste gå upp tidigare än jag.
...att tillsammans filura hur vi vill ha det, inreda, prägla vårt hem.
...att så mycket mer och konkret än nu dela vardagen.

Trots min längtan känner jag inte att det är nödvändigt att rusa in i direkt, nu på en gång, för vet ni, det är något speciellt med att gå och längta. Att veta att det kommer och under en tid få gå och se fram emot, planera, drömma, känna att vi är redo, göra det medvetet, inte bara flytta ihop för att det blev praktiskt eller föll sig så. Att få gå och se fram emot något förhöjer njutningen.
Vi borde återinföra tid för längtan i vårt samhälle. Återgå till att t.ex. först spara ihop pengar och sedan spendera istället för att köpa på avbetalning.

Vill avsluta med en hälsning till er som befinner er lite mer i södern: I fredags började träden slå ut här uppe i mina nordliga trakter. ...stämmer mina aningar att det hände för ett bra tag sedan nere hos er?? Jag tycker inte riktigt om att våren är kortare här, då får jag ju kortare tid att känna att sommaren är på väg!