Lite avis...

Även om det bara är lite så är jag avis på min goda vän från spanskstudierna som nu är i full gång att vara lärare, utmanas, vara kreativ, utvecklas. För jag längtar... eller näe, jag ser fram emot att jobba igen. Att göra just de sakerna. Att utmanas av att lyckas få med varje enskild elev, få se hur de lär sig, få möta dem var och en, lägga upp undervisning, vara kreativ... Samtidigt som det är otroligt skönt att bara kunna luta mig tillbaka i soffan och göra precis vad jag har lust med - kittla en liten buspojke t.ex. - för jag vet ju att jag inte alltid kommer ha all tid i världen för att göra just det. Och det kommer väl bli den största utmaningen av dem alla...; att begränsa hur mycket tid arbetet får ta och sedan koppla bort det för att vara ledig tillsammans med familjen.