Att trött krypa ner i sängen - och sucka över att det än en gång blev senare än tänkt - och plötsligt känna hur det spritter till i magen... Rör sig. Lever. Prövar sina vingar. Då är det få saker som känns jobbiga.
Eller att sitta på ett personalmöte som blir tradigt och än en gång känna hur det lever och rör sig inom mig... Då förflyttas fokus totalt. Från mötet - till konversationen mellan mig och pyret. Och hela jag ler.
6 kommentarer:
Vad fin du är gumman! =) Kram
Jag hann bara tänka "ååh om man skulle få se en bild på dig och magen" så finns det en där!!! Lycka!!!! Lycka för dig, lycka för pyret och lycka för blivande pappan! Och lycka för mig som oxå får minnas sparkar i magen - som man glömt så fort dom sparkar utanpå magen!!
Fin liten bebismage du har! :-) Visst är det obeskrivligt härligt att känna det lilla livet som spritter till i magen?! :-)
Verkligen obeskrivligt och jag kan allt tro att det i efterhand är svårt att återkalla känslan. Därför njuter jag så mycket som det bara går! :)
Vilken superfin mage du har! :)
Trodde faktiskt att jag skulle glömma hur de små pyrenas rörelser kändes när de låg där inne och skvalpade, men otroligt nog kan jag nästan "återkänna" deras rörelser om jag blundar och minns! :-) Vissa sinnesintryck sparas tydligen väl av hjärnan! :-) Tyvärr kanske minnet bleknar med åren, men just nu finns det nära....
Skicka en kommentar