torsdag 26 maj 2011

Som ett barn

Det är konstigt hur man är. Först ber jag till Gud att hans vilja ska ske angående lägenheten, men så när vi förlorar budgivningen blir jag sur! Vad i allsindar, vilket barnsligt beteende. Istället för att tolka det som att det nog inte var meningen att vi skulle bo just där.

Dessutom funkar ALLT annat i livet så varför klaga :)

2 kommentarer:

fjings sa...

I certainly know the feeling. Försök bara lita på att något annat väntar runt hörnet. Det som verkar perfekt kan plötsligt vara väldigt lite perfekt då man ser var det är menat man ska bo! ;o) Men jag tror ju oxå att man ska hålla ögona öppna och söka runt.

Catrin sa...

Vi trodde inte heller att vi skulle hitta något bra hus när vi sökte! Vi förlorade budgivning efter budgivning (säkert ett 10-15-tal budgivningar...) och helt plötsligt fick vi en jätte fin villa för utgångspriset!!! Då var vi nära på chockade... Ge inte upp!! Ska ni flytta innan bebisen kommer så finns det en lägenhet/ ett hus och väntar på er! Inga vänner och bekanta som vill sälja eller hyra ut till er?