Rörande

Jag har lite helg idag. På en tisdag. Jag var så sjukt trött igår. Det kändes att jag hade missat två chanser till sovmorgon för att jobba istället. Tur att jag i alla fall trivs bra på mitt jobb och fick jobba med min favoritkollega som nog kommer förbli en nära vän. :) Men idag sov jag ut! Helt underbart.

Såg på finalen av The biggest looser i söndagsmorse. Jag blev alldeles rörd! (vilket jag blir otroligt ofta nuförtiden) Skillnaden mellan bilderna av personen då han/hon var extremt överviktig och nu i slutet av tävlingen då reslutatet av träning och god kost var tydligt, var så ofantligt stor! Och då menar jag inte bara rent konkret att kroppsvikten var kring 40% mindre, utan att hela deras utstrålning, blicken, kroppsspråket var ett helt annat. Det utstrålade inte längre dåligt självförtroende eller olycklighet, utan plötsligt hade de var och en fått liv och styrka inom sig. Tanken slog mig att de måste vara så sjukt ödmjuka människor. Deras utseende är inget de kan ta för givet. De vet hur det är att vara missnöjd med sig själv, att inte orka, att inte få plats... Och du skulle ha sett så snygga de var då finalen kom. Leende, pigga människa som tycker om sig själva.