trådlöst

You can reach me by rail way
You can reach me by trail way
You can reach me on an airplane

You can reach me with your mind
You can reach me by caravan
Cross the desert like an Arab man
I don´t care how you get here

Just get here if you can
You can reach me by sail boat
Climb a tree and swing rope to rope
Take a sled and slide down slope
Into these arms of mine
You can jump on a speedy colt
cross the border in a blaze of hope
I don´t care how you get here
Just get here if you can
There are hills and mountains between us
Always something to get over
If I had my way surely you´d be closerI need you closer
You can windsurf into my life
Take me up on a carpet ride
You can make it in a big balloon
But you better get here soon
You can reach me by caravan
Cross the desert like an Arab man
I don´t care how you get here
Just get here if you can
I need you right here right now
I need you here by my side
I don´t care how you get here
Just get here if you can
/Anita Baker

Den här sången är dans för mig.
En mysig foxtrot en bit in på, eller i slutet av, kvällen.
Och jag har alltid tänkt på den som en helt vanlig kärlekslåt.
Jag har inte, förrän häromdagen, tänkt på att man kan se det som att det är Gud som säger det till oss.
Men det är en otroligt fin tanke.

Osökt kommer jag att tänka på en reklam gjord av Svenska Kyrkan i Stockholms stift:

På tal om trådlöst så kan jag ibland även undra om det är trådlöst i min hjärna. Inte på det sättet att jag tar emot information från all världens platser och hörn, utan snarare på det sättet att det saknas någon koppling.
Jag kommer aldrig att glömma då jag tog upp en sur godis ur godispåsen och menande sa att jag köpte några salta med. Som en blixt gick det upp för mig, av den kommentar jag fick,
att sura godisar inte alls har med salt att göra.
Och det är ju hur uppenbart som helst.
Jag hade bara inte kopplat det.
Dessutom förstördes senast igår mitt obekymrade nöje att dricka en latte på café nu och då, och samtidigt känna mig hälsosam för att jag inte köper något bakverk, då en kompis kommenterade att den latte vi av misstag beställde åt henne, i stället för det vanliga teet hon hade tänkt dricka, ju blev lite mindre hälsosamt men att det gick bra. Vad är det för ohälsosamt med mjölk?? undrade jag. DÅ blev jag informerad om att det ju är socker i latte. Lika uppenbart som att solen är uppe då det är ljust, när jag tänker på hur det smakar. Men jag hade bara inte dragit den kopplingen. Det måste vara trådlöst mellan mitt smaksinne och hjärnan. Jag är mer skillad på att analysera lukter.

Tror jag.