Paus

Jag har fått klagomål. Vissa tycker visst att jag bloggar alldeles för sällan! Och ja, det är befogad klagan. :) Det gör jag. Just nu har jag egentligen inte tid. Skolan börjar om 45 min och jag har en hel del att läsa. Tog egentligen en liten paus bara för att göra mig en kopp kaffe. En paus är annars precis vad jag längtar efter. Nu när tre av totalt fem veckors pluggande parallellt med spansklärarvikariat är avklarade känner jag behovet. Tänk att få åka till ett varmt ställe, låta solen värma och stärka, få vila och njuta, fylla på energin i kroppen...och i hjärnan. Det skulle vara så otroligt underbart. Som tur är stortrivs jag där jag vikarierar och även med det jag studerar - så det är bara summan av att det blir mycket på en gång som är grejen. Jag kommer att orka. Det vet jag. Och jag är glad över att det bara är totalt fem veckor som är såhär. Men det hindrar inte att jag längtar efter just en

PAUS

Ändå inser jag att jag är välsignad. Mitt upp i allt som skulle kunna krocka och stressa så faller saker på plats, passar ihop, kompletterar och inspirerar. Så jag tvivlar inte på att jag är buren. Och just den insikten, att det är ngn annan än jag som har kontroll och är med och styr, gör att jag lite i smyg ändå kan ta lite...

paus.

(Tack!)