Igår var en konstig dag. Dels för att min vän och jag klev upp innan kl 5 för att hinna åka ner till Gävle, och ett dygn senare var tillbaka hemma. Men också för att jag än en gång upplevde krocken. Krocken som blir då människor på var sitt håll är förvissade om vad som är rätt och fel, men rätten och felen är inte desamma. Varje gång är det lika jobbigt. Och varje gång reflekterar jag hur det ofta talas om inkludering i ena sekunden och hur jag nästa sekund upplever åsikter som skiljer sig från de uttalade som ovälkomna. Eller förundras..nej, förfasas är närmare i betydelse... över hur vuxna människor kan bete sig mot varandra. Vad hände med mötet? Respekten?
Sen blev jag arg för att mitt sommarjobbsschema, när det äntligen anländer, visar att jag förväntas arbeta precis den period jag ju sa att jag ville vara ledig. Och nu är det helg och ingen chef finns att ringa förrän på måndag.
Å andra sidan är det så spännande, för plötsligt har det börjat komma ut spansklärartjänster här i närheten där jag ju tänker bo kvar till hösten. Fyra stycken finns det just nu att söka till. Och jag hoppas, hoppas, hoppas.
Ja. Sånt rör sig i min hjärna. Ganska starka känslor, men på vitt skilda sätt.
1 kommentar:
Men oj! Det låter som en dramatisk resa. Vi har opponerat i förmiddags och det gick rätt smärtfritt måste jag säga.
Skicka en kommentar