När man knappt bloggar alls blir det en sådan stor grej att skriva något över huvud taget... Då känns det liksom konstigt att titta in och bara blogga en rad. Men jag tänker att jag måste försöka strunta i det faktumet, för bloggens överlevnads skull.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Att vara i fas.
Fascinerande känsla.
Kan inte minnas när jag senast kände så.
Som nu.
En dag i taget.
Lite i taget.
Lite+lite=en hel del i längden.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar