Efter två hela dagar inomhus med halsont kände jag att jag måste UT. Så det blev en kvällspromenad på alldeles egen hand. "Å, jag vill in i skogen" tänkte jag och befann mig där bara en minut senare eftersom vi bor så fint till. Äntligen! Har inte kunnat gå där sedan i höstas eftersom jag allt som oftast har med mig barnvagnen på mina promenader och där har varit skidspår. Men nu ska väl de fina skogsspåren vara gångbara? ...Näe. Inte ens utan barnvagn för det var blöttblöttblött och fortfarande snö på flera ställen. Jag återvände ut till asfalten för min promenad.
Under vårar som dessa undrar jag lite varför jag valt att flytta så här långt norrut.. Det är tur att jag i övrigt trivs så bra för jag tror jag längtat söderut precis varje vår sedan jag kom hit.
3 kommentarer:
Åh vilken ångest du gav mig....
Längtar du söderut till Sundsvall eller ännu länge söderut? Måste säga att jag skulle gärna ha lite kortare resväg till fjällen än vad jag har nu!!!
Nejnejnej Johanna ta det inte så. :P
Catrin, nä inte längre söderut än till Sundsvall. Eller, förresten, min gräns går i Hälsingland. Hälsingland är mitt favoritlandskap egentligen.
Skicka en kommentar