Håhåjaja, här har det varit dött länge! Sorry. :) Jag skyller på småbarnslivet kopplat med lärarlivet. Men nu är det påskledigt!! Alldeles alldeles underbart. ...om det inte vore för att både man och son blivit magsjuka... Jag har tänkt klara mig. Lugnt har vi det i alla fall.
Det här med att hinna fånga vettiga tankar - mitt i livet, just nu - är en konst. Mitt fokus är att fördela och använda tiden. Att arbeta inom de timmar jag faktiskt får betalt för. Att hinna träffa Joel. Att hinna bara vara, både själv, med Albin och med vänner - för att ge utrymme för tankar och samtal, orka vara kreativ och vara i balans. Grunden till att det ska fungera är att jag får sova och att jag lyckas begränsa arbetet, och kan koppla bort stress. Ni hör, det är mycket som ska falla på plats. Jag antar att ni känner igen er.
Följaktligen faller en del andra saker bort. Jag tror t.ex. inte jag har städat ordentligt sedan.... oj, ja jag vet inte ens. Småplockat, stordiskat, tagit toan - ja. Men städat ordentligt - nej. Tur att min man hinner dammsuga nu och då. Jag tror även jag kan räkna på en hand de måltider jag har lagat detta år. Det är alldeles sant. Men min man har sett till att vi haft mat på bordet i tid och att det överhuvudtaget har tänkts ut vad vi ska äta. I framtiden krävs det nog en ordentlig veckoplanering för det där med mat för jag är en av dem som bara inte kan komma på varje dag vad vi skulle kunna laga. Träningen har minimerats nästintill obefintlighet och jag har till slut omfamnat det faktum att jag inte kan ha för höga krav på hur mycket jag ska hinna träna under småbarnsåren. Det är ok att det är så. Gör det du kan, hinner och orkar. Bloggen är ju också något jag har prioriterat bort, som ni märkt (men den är inte avslutad!).
Mitt i allt mår jag allt som oftast bra. När utrymmet för ledighet och att bara andas finns.
Hur har ni det?
Kram
måndag 1 april 2013
söndag 10 februari 2013
torsdag 17 januari 2013
Who am I
Delar med mig av en sång jag sjungit mycket den senaste tiden.
För mig blir den bättre för varje gång.
För mig blir den bättre för varje gång.
Not because of who I am
But because of what You've done
Not because of what I've done
But because of who You are
I am a flower quickly fading
Here today and gone tomorrow
A wave tossed in the ocean
A vapor in the wind
Still You hear me when I'm calling
Lord, You catch me when I'm falling
And You've told me who I am
I am Yours
But because of what You've done
Not because of what I've done
But because of who You are
I am a flower quickly fading
Here today and gone tomorrow
A wave tossed in the ocean
A vapor in the wind
Still You hear me when I'm calling
Lord, You catch me when I'm falling
And You've told me who I am
I am Yours
tisdag 8 januari 2013
Lillprinsen håller på att bli stor
fredag 14 december 2012
Vissa dagar...
...känns allt rätt så tungt redan när man väcks - hur underbar och glad den morgonpigge lille sonen än är. Det är omdömes och betygs-veckor. Sena kvällar har det blivit. Så, en sådan start var det i morse.
På skolan börjar vi lärare med att ha en andakt tillsammans. Vi läser alltid en bit ur bibeln och denna morgon är det några rader som gör mig extra uppmärksam:
Låt kraften på nytt fylla era kraftlösa händer och trötta ben. Heb.12:12. Det blir min bön inför dagen.
Sen lyfte det!
Dagen blev en enda
lång
härlig
flygtur
utan trötthet,
ingen stress trots mycket att göra,
en massa glädjande feedback
och golden moments.
Vilken mäktig Gud vi har. Jag är så buren.
Det var likadant i tisdags när jag var sent ute för att köpa pysselmaterial till gårdagens pysseldag på skolan. Efter att ha varit in i fjärde affären utan att alls ha hittat vad jag sökte började jag misströsta en aning, speciellt med vetskapen att jag inte hade mer tid att lägga på inköpet, så jag ber Jesus om hjälp. Så sätter jag mig i bilen för att köra den dryga km jag har kvar hem och kommer att tänka på Rusta. Finns det inget Rusta i denna stad? Bestämmer mig för att fråga Albin om det när jag kommer hem. Hinner bara köra några hundra meter så ser jag Rusta-skylten peka in till höger. Klockan är 17.55 så jag chansar på att hinna in. Det gör jag och de har precis vad jag söker, billigt dessutom. TACK!
På skolan börjar vi lärare med att ha en andakt tillsammans. Vi läser alltid en bit ur bibeln och denna morgon är det några rader som gör mig extra uppmärksam:
Låt kraften på nytt fylla era kraftlösa händer och trötta ben. Heb.12:12. Det blir min bön inför dagen.
Sen lyfte det!
Dagen blev en enda
lång
härlig
flygtur
utan trötthet,
ingen stress trots mycket att göra,
en massa glädjande feedback
och golden moments.
Vilken mäktig Gud vi har. Jag är så buren.
Det var likadant i tisdags när jag var sent ute för att köpa pysselmaterial till gårdagens pysseldag på skolan. Efter att ha varit in i fjärde affären utan att alls ha hittat vad jag sökte började jag misströsta en aning, speciellt med vetskapen att jag inte hade mer tid att lägga på inköpet, så jag ber Jesus om hjälp. Så sätter jag mig i bilen för att köra den dryga km jag har kvar hem och kommer att tänka på Rusta. Finns det inget Rusta i denna stad? Bestämmer mig för att fråga Albin om det när jag kommer hem. Hinner bara köra några hundra meter så ser jag Rusta-skylten peka in till höger. Klockan är 17.55 så jag chansar på att hinna in. Det gör jag och de har precis vad jag söker, billigt dessutom. TACK!
söndag 2 december 2012
Glad advent
Härlig adventshelg.
Vi har haft besök av mina föräldrar och bara haft det lugnt och skönt. Det är sådan lyx att dessutom få sova ut en morgon - sådant som är rätt så sällsynt sedan morgonpigge Joel kommit in i våra liv.
Jag tycker så mycket om advent. Ljus i mörkret, värme, mys, knastrande snö... Det pirrar i magen av lycka när jag inser att det bara är tre veckor till jul! Förberedelserna inför jul och väntan på den tycker jag är halva nöjet.
Min plan är att uppdatera med lite bilder här snart... Nån dag när jag har tid.. Veckorna går så hiskeligt snabbt.
Kram
Vi har haft besök av mina föräldrar och bara haft det lugnt och skönt. Det är sådan lyx att dessutom få sova ut en morgon - sådant som är rätt så sällsynt sedan morgonpigge Joel kommit in i våra liv.
Jag tycker så mycket om advent. Ljus i mörkret, värme, mys, knastrande snö... Det pirrar i magen av lycka när jag inser att det bara är tre veckor till jul! Förberedelserna inför jul och väntan på den tycker jag är halva nöjet.
Min plan är att uppdatera med lite bilder här snart... Nån dag när jag har tid.. Veckorna går så hiskeligt snabbt.
Kram
söndag 18 november 2012
funderingar
Tjoo vad tiden går! Hinner inte riktigt med att skriva här som ni tappra märker.
I helgen har vi haft en frisk son hos farmor och farfar och själva varit hemma och haft sjukstuga. Det är konstigt att det kan kännas skönt att liksom vara helt legitimerad att bara få vara hemma och jäsa...för nu FICK vi inte träffa andra. Vanligtvis känner jag aldrig att jag hinner träffa vänner så pass mycket som jag skulle vilja. Tid till jobb och familj prioriteras.
Ibland undrar jag om vi är inlurade i någon slags livsstil med onödigt stort behov av egentid. Med sig själv och sin familj. Jag har i alla fall ett rätt stort sådant behov och kan (samtidigt som ovan nämnda känslor) tycka det är jätteskönt att varje kväll en hel vecka bara hänga med mig själv och familjen.
Fast. Det är klart. Allt detta hänger ju också ihop med att jag är lärare. Eller, det vill säga, att mitt yrke kräver många timmar och mycket energi.
Under några veckor har jag haft ett luftigare schema och det har hänt att jag kommit hem redan kring klockan fyra på eftermiddagen (!). Sådana dagar hinner vi så mycket! Först hinner vi vara bara familjen och sedan skulle vi mycket väl hinna umgås med flera.
Där kanske vi har det. Vi hinner inte regelbundet med den där baravaratiden med familjen så att det sedan finns utrymme för att baravara med andra.
I helgen har vi haft en frisk son hos farmor och farfar och själva varit hemma och haft sjukstuga. Det är konstigt att det kan kännas skönt att liksom vara helt legitimerad att bara få vara hemma och jäsa...för nu FICK vi inte träffa andra. Vanligtvis känner jag aldrig att jag hinner träffa vänner så pass mycket som jag skulle vilja. Tid till jobb och familj prioriteras.
Ibland undrar jag om vi är inlurade i någon slags livsstil med onödigt stort behov av egentid. Med sig själv och sin familj. Jag har i alla fall ett rätt stort sådant behov och kan (samtidigt som ovan nämnda känslor) tycka det är jätteskönt att varje kväll en hel vecka bara hänga med mig själv och familjen.
Fast. Det är klart. Allt detta hänger ju också ihop med att jag är lärare. Eller, det vill säga, att mitt yrke kräver många timmar och mycket energi.
Under några veckor har jag haft ett luftigare schema och det har hänt att jag kommit hem redan kring klockan fyra på eftermiddagen (!). Sådana dagar hinner vi så mycket! Först hinner vi vara bara familjen och sedan skulle vi mycket väl hinna umgås med flera.
Där kanske vi har det. Vi hinner inte regelbundet med den där baravaratiden med familjen så att det sedan finns utrymme för att baravara med andra.
onsdag 24 oktober 2012
Läraryrket - den eviga utmaningen
Oftast roligt och givande men ständigt utmanande. Lever på ljusglimtarna. Igår t.ex. när jag körde några värderingsövningar med min klass. Då kom påståendet: "Lärarna är för slappa med bråkiga elever". Olika åsikter kom fram. En del lärare ansågs vara för slappa medan andra ansågs vara för hårda.
- Det kan ju vara rätt svårt att som lärare hitta balansen där, sa jag i ett försök att försvara mig och mina kollegor.
- Men du kan ju! sa en elev.
Det värmde.
- Det kan ju vara rätt svårt att som lärare hitta balansen där, sa jag i ett försök att försvara mig och mina kollegor.
- Men du kan ju! sa en elev.
Det värmde.
tisdag 9 oktober 2012
Några sanningens ord
Slog på radion och hör sista tonerna av Petra Marklunds senaste hit. Funderade ett tag på att citera en större bit av den men nöjer mig med att ta den fras som etsade sig fast inom mig just då: Vi ska bli fulla, livet är meningslöst.
V.A.D I A.L.L.S.I.N D.A.R. Vad är det för skit (rent ut sagt) vi matas med? Om och om igen, i låt efter låt.
Jag blir både ledsen och arg. Anar de inte (artisterna) vilken skada de är med och orsakar? Och ännu värre; de tror antagligen själva på budskapen de sjunger ut.
Men det gör inte jag.
Du är värdefull dyrbar älskad underbar meningsfull efterlängtad fantastisk vacker begåvad m.m. m.m. Ditt liv har i allra högsta grad en mening. Gud Fader själv såg till att just du blev du och ingen endaste människa på jorden finns till av en slump eller misstag. Du är älskad. Ditt liv är inte meningslöst. Du har skatter nerlagda i dig som väntar på att få komma till användning, göra gott och glädja dig själv och oss runtomkring.
När jag var yngre drömde jag om en radiokanal i Sverige som sände bara uppbyggande budskap. Budskap som reser oss upp och inte urholkar vår tro om att vara värdefulla. Den längtan föddes på nytt inom mig idag, men jag är inte så säker på att just jag är personen som ska förverkliga den drömmen. Jag passar bollen vidare och lovar att jubla högt den dagen det blir verklighet.
Jag har kallat dig vid ditt namn, du är min. Jesaja 43:1
Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Filipperbrevet 4:13
Gud ska med sin härliga rikedom fylla alla era behov. Fil.4:19
Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig. Jeremia 1:5
Du är älskad och skapad med en mening.
V.A.D I A.L.L.S.I.N D.A.R. Vad är det för skit (rent ut sagt) vi matas med? Om och om igen, i låt efter låt.
Jag blir både ledsen och arg. Anar de inte (artisterna) vilken skada de är med och orsakar? Och ännu värre; de tror antagligen själva på budskapen de sjunger ut.
Men det gör inte jag.
Du är värdefull dyrbar älskad underbar meningsfull efterlängtad fantastisk vacker begåvad m.m. m.m. Ditt liv har i allra högsta grad en mening. Gud Fader själv såg till att just du blev du och ingen endaste människa på jorden finns till av en slump eller misstag. Du är älskad. Ditt liv är inte meningslöst. Du har skatter nerlagda i dig som väntar på att få komma till användning, göra gott och glädja dig själv och oss runtomkring.
När jag var yngre drömde jag om en radiokanal i Sverige som sände bara uppbyggande budskap. Budskap som reser oss upp och inte urholkar vår tro om att vara värdefulla. Den längtan föddes på nytt inom mig idag, men jag är inte så säker på att just jag är personen som ska förverkliga den drömmen. Jag passar bollen vidare och lovar att jubla högt den dagen det blir verklighet.
Jag har kallat dig vid ditt namn, du är min. Jesaja 43:1
Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Filipperbrevet 4:13
Gud ska med sin härliga rikedom fylla alla era behov. Fil.4:19
Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig. Jeremia 1:5
Du är älskad och skapad med en mening.
lördag 22 september 2012
Bibellyssning
Den här skivan har förgyllt mina bilfärder denna vecka:
| Markusevangeliet inspelat på cd av Andreas Tärnvind |
Inte inspelat hur som helst utan han rappar hela evangeliet! Allt på rim, lättlyssnat och, enligt mig, hur bra som helst. Rekommenderas starkt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)