Livet är nu

Idag har jag påmint mig själv om att livet är nu.
Inte sen när mer tid till annat och varandra finns. Inte sen när större boende finns. 
Sen finns däremot inte det som är nu nu, och det vore ju synd att ha missat det.

Så. Livet är nu.
Lyckan finns nu.
Spralligt och kreativt finns nu. 
Underbara ögonblick finns nu.
Jag vill inte stressa igenom det.
Jag vill njuta.
Nu.

Bemötande

Fick ett smakprov av vårens Ellos-katalog och var tvungen att skratta när jag kom till barnkläderna. På tjejtröjorna stod det Beautiful och på killtröjorna stod det Monster....! Varför inte skriva Fantastisk på unisextröjor??

Egentligen är det inte roligt alls. Jag tror på fullaste allvar att vi formas utifrån hur vi blir bemötta och att vi i dagens samhälle inte bara är kassa på att bemöta tjejer och killar på lika villkor utan att vi dessutom är fenomenala på att bemöta utifrån utseende och gärningar och bygga vårt självförtroende på det. Jag såg ett väldigt bra klipp från Nyhetsmorgon som handlade om just att i stället bemöta barnet utifrån dess inre jag och intressera sig för personen i sig; tankar, funderingar, känslor m.m. Måste träna på det känner jag för det är så ovant. 

THE house

Här kommer lite mer på temat hus. 
I vanliga fall är jag rätt vilsen när det gäller vart huset ska ligga och exakt hur jag vill bo (stor/liten trädgård? centralt/lantligt? nära vänner/nära släkt??) men det hus jag just nu visualiserar ser ut så här: 

Jag skyller det på min son.

Dagdrömmeri

Jag drömmer om huset vi en dag kommer bo i. 
Det blev så otroligt märkligt när jag i söndags pratade med en äldre dam som växte upp i bara kök och kammare. Kammaren stängde de dessutom till på vintern och bodde bara i köket. Familjen bestod av två vuxna och två barn så de var nog ändå en liten familj jämfört med många andra. Och jag som drömmer om mer plats... Vad är viktigt av alla saker vi har och knappt tycker att vi får plats med? Finns det sånt vi skulle kunna göra oss av med? Man kan, i och för sig, också säga att vi har förmånen att ha fler saker.

Drömmar är väl alltid lite av en verklighetsflykt. Så även mina husdrömmar. Där har jag alltid tid att dona på, att ha ordning, att höra köksklockan ticka, att vara närvarande. Vi får väl se hur det blir med det... I dagsläget kommer knappt några hus ut till försäljning ändå så jag fortsätter att drömma.

Lärorikt

Hilda verkade ha ont i magen så innan jul slutade jag äta mjölk. Jag undviker det i alla dess former. Första dagarna tycktes jag inte kunna äta mig mätt men nu när jag vant mig vid de ersättningsprodukter som finns funkar det rätt bra. Fortfarande kan dock känslan av otillfredsställelse komma över mig... Idag hade jag t.ex. kunnat göra vad som helst för att få fylla på med lite energi i chokladform. Jag längtar efter att få göra mig en ostmacka och att få äta ur Paradis-asken som väntar i skåpet...

Jag är ju så lyckligt lottad att detta är en övergående period för mig. Förhoppningsvis går också känsligheten över för Hilda, men det vet vi inte. Den här perioden ger mig i alla fall en helt ny förståelse för att vara matallergiker:

• Att känna att det är krångligt att bli bortbjuden och att hälsa på. 
• Att ha svårigheter att gå ut och äta.  
• Att få svaret att det ju bara är lite i så det spelar nog ingen roll, veta att det visst spelar roll och sedan se andra njuta av mat och godsaker som man själv inte kan äta. 
• Att känna glädjen när man är ihågkommen och det visst finns sådant även jag kan äta mig mätt på. 

Till alla er allergiker där ute: ni gör det bra!! Och jag lovar att bli bättre på att erbjuda likvärdiga alternativ till er då ni gästar mitt hem.

Sjukt nöjd

Fick ärva en massa kläder från en bekant och Hildas garderob blev genast väldigt rosa. Jag är inte särskilt för rosa och har aldrig varit. Det är inte så att jag inte alls kan låta Hilda ha rosa på sig men jag vill att det ska vara varierat. Färgglatt. Jag kan nästan säga att jag är allergisk för när människor uttrycker att det finns kill- och tjejfärger. Jag blir provocerad när Joel får ett blått lapptäcke och Hilda ett rött ("Jag vet ju att du inte gillar rosa"). Det som provocerar mig är inte färgerna i sig utan stereotypen. Det provocerar mig att mina barn placeras i fack och att de utifrån dem sedan bemöts på olika vis - inte för dem de är utan utifrån om de är kille eller tjej.

Så vad gör man med en hel massa fullt användbara MEN rosa kläder? 

Man färgar! Jag blev sjukt nöjd.  

I skapartagen

Jag ville lära mig virka. Sagt och gjort! Förra sommaren fick mamma visa mig hur man gör och sen har det varit min inspiration och avkoppling under det dryga år som gått.

 Först blev det kaka efter kaka utifrån boken jag önskade mig och fick.

 Sen blev det mer bondgårdsinspirerat. Mamma virkade en tillhörande ladugård för djuren att bo i. Det finns fler djur att göra men det var så pillrigt så jag tappade lusten...

Denna sommar blev det presenter.
Två små barn som fötts under sommarmånaderna fick egentillverkat. Jag använde mönster ur Erica Laurells bok Virkade figurer.

 Åt Svante virkade jag en mobil med små söta figurer,

 

och Klara fick sig en glad nalle. Joel hade nog gärna haft den som sin kompis!

Nu blir det däremot en liten virkpaus medan jag pysslar med andra projekt i väntan på bebisen. Den tycks, för övrigt, trivas bra där i magen... Fick jag bestämma skulle den titta ut idag eller imorgon. Men vem lyssnar på mamma när man kan bestämma själv?

Avkoppling

Det har blivit lite svalare de senaste dagarna. Hela sommaren har jag sett fram emot att njuta ute av sommarkvällarna, men det har inte blivit av så ofta som jag tänkt. Ibland lockar tv:n eller helt enkelt soffan, ibland avskräcker myggen...(Ibland förpestar grannens rökning njutningen av sommarluften på vår balkong, men det är en annan historia). Men ikväll, när det varit kallare ett tag, kunde inte myggen skrämma mig utan stövlarna åkte på och jag traskade iväg till vårt lilla trädgårdsland. Hur. Skönt. Som. Helst. Det har varit lite bortglömt ett tag och det fanns en hel del att ta tag i för att rädda det fina som kämpar på. Tro mig; att mitt i lugna sommarkvällen rensa ogräs är riktig livsnjutning. Vips så hade 1.5 h passerat! Jag förstår verkligen min mor som älskat att tillbringa sommarkvällar ute i landet under min uppväxt. Hon har påstått att det är tack vare de stunderna som hon klarat av att ha så mycket omkring sig. Det kan ligga något i det.

Det här med att vara språknörd

Nyss på tv:n sa sportjournalisten att man önskar mindre poliser på arenan. Genast ser jag framför mig hur man placerar ut poliser i miniatyr...!

Ofta har jag väldigt roligt tack vara mitt språknörderi. Problemet är väl bara att andra inte alltid uppfattar det roliga - särskilt inte de gånger som det handlar om det spanska språket. Desto roligare blir det när jag upplever att elever upptäcker det tokiga i något de råkat säga på spanska. Det är ju ändå en del av charmen med att lära sig ett nytt språk, och visar dessutom på rätt bra insikt och förståelse när de lägger märke till vad de egentligen sagt.

Men jag kommer aldrig börja dra typiska pappa-skämt, det gör min pappa, farbror och bror så bra. Ni kan vara lugna. Jag håller mitt språknörderi på en annan nivå.

I fas

När man knappt bloggar alls blir det en sådan stor grej att skriva något över huvud taget... Då känns det liksom konstigt att titta in och bara blogga en rad. Men jag tänker att jag måste försöka strunta i det faktumet, för bloggens överlevnads skull. 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Att vara i fas.
Fascinerande känsla.
Kan inte minnas när jag senast kände så.
Som nu.

En dag i taget. 
Lite i taget.
Lite+lite=en hel del i längden.

Kram

Glad advent

Härlig adventshelg.
Vi har haft besök av mina föräldrar och bara haft det lugnt och skönt. Det är sådan lyx att dessutom få sova ut en morgon - sådant som är rätt så sällsynt sedan morgonpigge Joel kommit in i våra liv. 
Jag tycker så mycket om advent. Ljus i mörkret, värme, mys, knastrande snö... Det pirrar i magen av lycka när jag inser att det bara är tre veckor till jul! Förberedelserna inför jul och väntan på den tycker jag är halva nöjet.

Min plan är att uppdatera med lite bilder här snart... Nån dag när jag har tid.. Veckorna går så hiskeligt snabbt. 

Kram

Saker som stör mig

Att jag i två veckors tid har tänkt ringa frisören men ännu inte har ens kommit nära att göra det.

Att jag har huvudvärk.

Att det har blivit något fel med mitt högra knä... plötsligt, när jag började jobba. Jag vet inte varför eller vad jag kan göra åt det men det känns svullet och hindrar mig från att kunna sitta på huk och allmänt vara smidig. Jag vill vara smidig. Borde ringa doktorn men då stöter jag på ännu ett störningsmoment....

...att det finns lite tid att ens ringa och boka en tid hos doktorn när skolan drar igång vilket den gör på måndag.

Men det stör mig inte alls att det är lördag och varmt som i en ugn (nästan), att regnet börjar droppa ute och att det blir häng med vänner ikväll.

Bara så.  

Min bloggs största fans?

 De påstår att de följer min blogg slaviskt så då förtjänar de ett eget inlägg. :)

 Det var en dag i juni då detta par - vackraste på denna jord -  sade ja till varandra. 

Sångerna som sjöngs.

Rösten som darrade.

Kärleken.

- alltsammans berörde det själ och hjärta.

Intet öga var torrt.

Vi fick äran att vara värdar.

Nu inväntar vi rapport från bröllopsresan som styrde till favoritseriens trakter.

Se så naturskönt!! 
Ida och Nils, hoppas ni har det precis hur underbart som helst!

Norrland vs våren

Efter två hela dagar inomhus med halsont kände jag att jag måste UT. Så det blev en kvällspromenad på alldeles egen hand. "Å, jag vill in i skogen" tänkte jag och befann mig där bara en minut senare eftersom vi bor så fint till. Äntligen! Har inte kunnat gå där sedan i höstas eftersom jag allt som oftast har med mig barnvagnen på mina promenader och där har varit skidspår. Men nu ska väl de fina skogsspåren vara gångbara? ...Näe. Inte ens utan barnvagn för det var blöttblöttblött och fortfarande snö på flera ställen. Jag återvände ut till asfalten för min promenad.

Under vårar som dessa undrar jag lite varför jag valt att flytta så här långt norrut.. Det är tur att jag i övrigt trivs så bra för jag tror jag längtat söderut precis varje vår sedan jag kom hit.

Sockersöt avkoppling

Jag drömmer om att lära mig virka... Då ska jag virka små fina bakelser som Joel kan leka med. Det ska vara den perfekta avkopplingen i höst när jag börjat jobba igen och behöver något som avleder mina tankar från lektionsplanering. Saken är bara att till det behöver jag typ den här:

 

Sy så det ryker

 Örngott och påslakan åt lilleman i finfina tyger. Jag är extra förtjust i påslakanstyget. Idag sydde jag färdigt kuddfodralen till soffan (fyra st totalt) och häromdagen kläddes pianopallen om. Kul!

Väggtext från flatebo.se.

Den långa listan inom mig

Symaskinen står framme på pysselbordet (åh jag älskar att jag har ett sånt!) och väskan jag länge planerat håller på att ta form. Jag har egentligen aldrig tittat på tyger men nu har jag vänner som gärna besöker Ohlssons tyger och när jag har följt med så har jag blivit inspirerad. Där finns så otroligt många fina tyger! Min projektlista har genast blivit ännu längre... Det vore skönt att någon gång bli klar med listan innan den fylls på med mer, men det kanske är livet för den kreative: att alltid vilja så mycket mer. Lite frustrerande är det, men jag tror att om jag inte hela tiden ville så mycket så skulle nog detta med att vara föräldraledig kunna bli rätt så enformigt.. Känslan av att kunna pricka av något genomfört är dessutom väldigt tillfredsställande. 
Igår köpte jag finfina tyger som ska bli påslakan och örngott till lillprinsen. Kanske får ta och fota det när det är klart... På tal om lillprinsen så var han piggpiggelin kl fyra i morse så jag bör nog passa på att sova nu medan jag kan.
Godnatt!

Nytt!

Nu sker det förändringar. Förbättringar, i min mening. Nu är alla inlägg märkta av etiketter och här till höger kan du välja om det är något särskilt tema du är mer intresserad av, och se alla inlägg jag skrivit som har med det att göra.

Det är lite av en konst...

...att unna sig en god bok.

I spåren av lilla Jenny

Kommer aldrig behöva köpa saker som blyertspennor, sudd, tvålar eller små anteckningsblock....Vet inte exakt vad jag tycker om det.