It´s a love story

Elever: "Jenny, vi har ett förslag! Vi kan väl ha en övernattning innan du slutar?"
Jag: "Men ni hade ju hajken precis. Var inte den bra?"
Elever: "Joo, men då var ju inte du med."

Mitt hjärta smälter.
 

Andra hösten i rad

För första gången i mitt yrkesverksamma liv får jag starta en termin med elever jag själv undervisade föregående läsår. V i l k en  s k i l l n a d ! Inte en enda elev som utger sig för att inte ha en aning om vad jag pratar om. Jag vet vad de lärt sig, de vet att jag vet, de känner mig och vågar svara på frågor. Aldrig har jag haft så duktiga elever redan i början av höstterminen! De kommer ihåg jättemycket! 
Nu vore det lätt att helt ta åt mig äran för detta eftersom det var jag som undervisade dem i fjol, men till stor del tror jag det beror på redan nämnda anledningar. De är trygga med mig och mitt sätt att undervisa redan från start. Det vore otroligt roligt att få undervisa dem hela detta läsår också, men tre veckor återstår innan föräldraledighet och i ärlighetens namn känns även det rätt bra. I just detta läge går det inte att få båda sakerna samtidigt, men det blir väldigt intressant när jag får möjlighet att följa en och samma klass tre år i rad.

Jag brinner för det här permanent

Jag jobbar bara lite nu, ett tag framöver tills det är dags för föräldraledighet igen. Så lite så jag knappt kommer ur ledighetslunken och kan tycka det känns jobbigt när det är dags att ge sig iväg på jobb. Men oj så tacksam jag är över att vara lärare!! För när jag väl träffar mina elever blir jag alldeles varm inombords och får så mycket tillbaka. Tänk att jag får tycka så mycket om dem!

Citat av grabbelev: "Är det inte skönt att slippa mensen?" 
Mitt svar blev: "Det är typ det bästa med att vara gravid." 
Bland annat, måste jag ju tillägga. Det är absolut också något av det bästa när personen därinne, som man inte alls känner men ändå står så nära, bökar runt åt olika håll och gör sig påmind. Som nu.

Det här med att vara språknörd

Nyss på tv:n sa sportjournalisten att man önskar mindre poliser på arenan. Genast ser jag framför mig hur man placerar ut poliser i miniatyr...!

Ofta har jag väldigt roligt tack vara mitt språknörderi. Problemet är väl bara att andra inte alltid uppfattar det roliga - särskilt inte de gånger som det handlar om det spanska språket. Desto roligare blir det när jag upplever att elever upptäcker det tokiga i något de råkat säga på spanska. Det är ju ändå en del av charmen med att lära sig ett nytt språk, och visar dessutom på rätt bra insikt och förståelse när de lägger märke till vad de egentligen sagt.

Men jag kommer aldrig börja dra typiska pappa-skämt, det gör min pappa, farbror och bror så bra. Ni kan vara lugna. Jag håller mitt språknörderi på en annan nivå.

funderingar

Tjoo vad tiden går! Hinner inte riktigt med att skriva här som ni tappra märker. 

I helgen har vi haft en frisk son hos farmor och farfar och själva varit hemma och haft sjukstuga. Det är konstigt att det kan kännas skönt att liksom vara helt legitimerad att bara få vara hemma och jäsa...för nu FICK vi inte träffa andra. Vanligtvis känner jag aldrig att jag hinner träffa vänner så pass mycket som jag skulle vilja. Tid till jobb och familj prioriteras. 

Ibland undrar jag om vi är inlurade i någon slags livsstil med onödigt stort behov av egentid. Med sig själv och sin familj. Jag har i alla fall ett rätt stort sådant behov och kan (samtidigt som ovan nämnda känslor) tycka det är jätteskönt att varje kväll en hel vecka bara hänga med mig själv och familjen. 

Fast. Det är klart. Allt detta hänger ju också ihop med att jag är lärare. Eller, det vill säga, att mitt yrke kräver många timmar och mycket energi. 

Under några veckor har jag haft ett luftigare schema och det har hänt att jag kommit hem redan kring klockan fyra på eftermiddagen (!). Sådana dagar hinner vi så mycket! Först hinner vi vara bara familjen och sedan skulle vi mycket väl hinna umgås med flera. 

Där kanske vi har det. Vi hinner inte regelbundet med den där baravaratiden med familjen så att det sedan finns utrymme för att baravara med andra.

Läraryrket - den eviga utmaningen

Oftast roligt och givande men ständigt utmanande. Lever på ljusglimtarna. Igår t.ex. när jag körde några värderingsövningar med min klass. Då kom påståendet: "Lärarna är för slappa med bråkiga elever". Olika åsikter kom fram. En del lärare ansågs vara för slappa medan andra ansågs vara för hårda. 
- Det kan ju vara rätt svårt att som lärare hitta balansen där, sa jag i ett försök att försvara mig och mina kollegor.
- Men du kan ju! sa en elev. 

Det värmde.

Bibellyssning

Den här skivan har förgyllt mina bilfärder denna vecka: 

 

Markusevangeliet inspelat på cd av Andreas Tärnvind

Inte inspelat hur som helst utan han rappar hela evangeliet! Allt på rim, lättlyssnat och, enligt mig, hur bra som helst. Rekommenderas starkt! 

Ps. Det är i stort sett omöjligt att hinna allt man bör som lärare. Ska det vara så? Ds.

Tjusningen

Att brinna
för en sak
ett ämne.

Att vara
ge sitt liv
sin tid.

Att leva
få mötas
och finnas i ditt liv.

Vet ni

Jag är på så totalt rätt ställe.

I många sammanhang har jag känt precis annorlunda. Att det inte helt klickat. Att inte jag kunnat vara avslappnat bara jag. Att jag inte fått komma helt till min rätt. Men jag kan se att de perioderna har varit nödvändiga för att ta mig hit där jag är idag.

Jag älskar att jobba!

Möten. Lärande. Relationer. Undervisning. Kreativitet.
Mina elever är så fina och det är så roligt att få tycka så mycket om dem. Inte gör det saken sämre alls att jag dessutom redan fått så mycket positiv feedback. 

Just nu är allt så fantastiskt bra.

Jobbar igen

Full fart direkt! Mitt stora dilemma är att göra terminsplaneringar i de olika ämnen och årskurser jag ska redovisa. Det borde kanske inte vara så big deal men saken är att de underlättar enormt när de väl är gjorda och dessutom grundar för att undervisningen följer läroplanen. Därför kommer jag nog inte vara nöjd förrän jag har planeringar som jag är riktigt nöjd med och som är tydligt kopplade till kursplaner. Så är det när man ska vara bland de bästa.

Men. När allt ligger framför mig, ogjort, har jag svårt att veta i vilken ände jag ska börja så nu är jag så glad så glad när jag hittat en hel del hjälp på vägen via vännerna Google och Twitter! Tänk såna möjligheter vi har i dagens samhälle! Säger ett stort TACK till alla kollegor i landet som delar med sig av sitt alster så jag kan få inspireras och hitta var jag ska börja.

Stressless

Idag har jag jobbat. Bara ett par timmar men ändå jobbat. Besökt skolan jag ska arbeta på i höst och deltagit i planeringssamtal. Konstigt och roligt på samma gång.

Jag tycker väldigt mycket om sådana här perioder. Perioder inför. Perioder då energin och utrymmet finns att drömma och visionera. De tankar jag just nu bär inför hösten lägger jag i Jesu händer och ber att han ska göra verklighet av. Tänk om det kunde bli en vardag när uppdrag förknippas med lust och glädje och inte suckar över att ännu en sak ska göras. Lust, glädje och var sak i sin tid. 

Jag vet vad stress är. Efter att ha levt alldeles för nära den i för lång period står jag inte ut på samma vis med dess sällskap. Det är positivt på så vis att jag tidigare säger stopp, men det är fortfarande jobbigt att säga det. Trots allt tror jag på en möjlig aktiv vardag då själen ändå mår bra och kreativiteten får gott om spelrum. 

Om det kunde bli verklighet i höst skulle jag bli så glad.

Taggar igång

Nu börjar det.

Pirret. Förväntan. Idéer som ploppar fram och måste krafsas ner på ett papper (måste komma ihåg att samla dessa papper på ett och samma ställe). Helst precis innan sömnen tar över.

Surfar runt för att orientera mig i den senaste musiken. 

Kommer på mig med att föra konversationer inombords. Letar fram ord och uttryck i minnet. Prövar uttalet. Väcker språknörden till liv.

Det ska bli sjukt kul att börja jobba i höst.

Sockersöt avkoppling

Jag drömmer om att lära mig virka... Då ska jag virka små fina bakelser som Joel kan leka med. Det ska vara den perfekta avkopplingen i höst när jag börjat jobba igen och behöver något som avleder mina tankar från lektionsplanering. Saken är bara att till det behöver jag typ den här:

 

Lite avis...

Även om det bara är lite så är jag avis på min goda vän från spanskstudierna som nu är i full gång att vara lärare, utmanas, vara kreativ, utvecklas. För jag längtar... eller näe, jag ser fram emot att jobba igen. Att göra just de sakerna. Att utmanas av att lyckas få med varje enskild elev, få se hur de lär sig, få möta dem var och en, lägga upp undervisning, vara kreativ... Samtidigt som det är otroligt skönt att bara kunna luta mig tillbaka i soffan och göra precis vad jag har lust med - kittla en liten buspojke t.ex. - för jag vet ju att jag inte alltid kommer ha all tid i världen för att göra just det. Och det kommer väl bli den största utmaningen av dem alla...; att begränsa hur mycket tid arbetet får ta och sedan koppla bort det för att vara ledig tillsammans med familjen.

Saker som slagit mig idag

När jag var liten lekte jag ofta lärare. Något av det roligaste var att få skriva på tavlan. För att skapa en så riktig känsla som möjligt satte jag upp plastfickor på garderobsdörren och skrev med penna som gick att torka bort. Idag slog det mig att jag fortfarande tycker lika mycket om att få skriva på tavlan. Skillnaden är bara att nu har jag tillgång till riktiga whiteboards.

En helt annan sak som slog mig var att jag fortfarande kan hela F-müsli-ramsan de hade på tv-reklam kring 1995-96...! Är inte det lite sjukt? Alltså, inte sjukt, utan lustigt....

Februari-inlägget

Sitter i soffan och myser framför tv:n. Kände mig inte kry ens när jag vaknade men åkte till jobbet ändå. Första lektionen gick riktigt bra, med vilket jag menar att jag kände mig rätt frisk. Förberedde de resterande lektionerna ifall en vikarie skulle kunna hoppa in och åkte sedan hem. Väl hemma sov jag tre timmar, och har nog inte gjort så många knop sedan dess. Men optimist som jag är: jag är glad att förkylningen kommer nu och inte om en vecka så den riskerar att förstöra sportlovet!

Sanningen är att jag behöver sportlovet. Första veckorna var lugna men de senaste har jag bara hunnit planera en eller två lektioner i förväg och plötsligt stått inför en helt oplanerad lektion. Min plan var att hela tiden ligga en vecka i förväg med planeringen! Det skulle vara så skönt att få en egen tjänst på en skola, som innebar sådär en 80%, som jag i nuläget har på en av skolorna jag arbetar, och kunna ha det utspritt på fyra dagars arbete och en dag ledigt. Som det är nu gör jag alla de procenten på tre dagar så det är inte konstigt att jag inte hinner planera. De andra två dagarna är jag ju på andra skolan. SÅ sportlovet är välkommet, jag hoppas på att hinna tänka ytterligare några veckor framåt.

Nu planerar jag dock ingenting utan ska försöka kurera mig med en film.
Kram

Landat i lugnet

Och tiden bara går. Ikväll är det en soft kväll. Albin är iväg och grejar och jag sitter här och lyssnar på sköna India.Arie.

Upplevelsen av höst- och vårterminen är lite som natt och dag. Hela hösten, i stort sett, var jag nästintill ett steg efter hela tiden och hann knappt aldrig ens ta en liten rast på jobbet, plus att jag ofta jobbade hemma. Inför denna termin har jag hunnit tänka innan den drog igång och har bättre övergripande koll. Dagarna är helt ostressiga och jag kan i lugn och ro planera och förbereda. Det är som en ny värld. Och otroligt skönt! Hoppas, hoppas, hoppas det håller i sig.
Det känns lite som att landa - i livet som arbetande. Jag har ju varit arbetande förut också men detta är väldigt annorlunda. Bara en sån sak som att jag bara arbetar dagtid. Att jag har min fine. Att jag har utbildningstiden bakom mig. Att jag är flera år äldre. Ja, annorlunda är det.

Nystart

Jag har varit helt slut varje kväll hela denna vecka. Det tar på att börja jobba igen! Trött och seg sitter jag nu med filten i soffan. I vår nya soffa som vi bara haft i en vecka. Ett stort lyft både för ögat och kroppen (de sitter ju i och för sig ihop men ni kanske fattar). Det känns i alla fall stort att påbörja min andra termin som lärare! Och visst är det skillnad jämfört med i höstas, har bättre koll den här terminsstarten. Hoppas lugnet jag känt denna vecka håller i sig hela terminen.

Solen har strålat idag och vi gav oss ut på en promenad, men med -24 grader och utan täckisar höll mina ben allvarligt talat på att ramla av mig så det blev ingen särskilt lång promenad. Sen en sväng till sporthuset för att byta gympaskorna jag köpte förra helgen - denna gång blev de bättre.

*gäsp*
Håller på och knåpar ihop en fotobok från bröllopsresan, det är rabatt t.o.m. imorgon så det vore så bra att få iväg den. Bäst jag tar tag i det.
Ikväll blir det film och chips och ännu mera tid i soffan! haha

Jag tycker om nystarter. Vad för detta år med sig månntro? Hur ser vårt liv ut om ett år från nu?

Vunnen tid!

Jaaaaa jag blir så glad!! Har suttit och letat podcasts på spanska lämpliga att använda som hörövningar i undervisningen. Det är lite klurigt att hitta något på bra nivå. Under tiden har jag grämt mig över att jag ju för x antal år sedan hade hittat en bra att prenumerera på. Laddade ner Itunes igen häromsistens men inte kom såklart det jag förut hade med för det. MEN så la jag idag in all musik jag hade lagt in sist jag hade Itunes - och vips så var podcasterna också där!!!

bara en sån sak som att vår adventsljusstake ännu inte är framme

Ja ni märker ju att jag nu för tiden bloggar för fullt. Eller hur var det nu? Det är egentligen väldigt dubbelt för det är inte så att jag inte har några tankar nu utan snarare är det så att min hjärna ständigt processar. Och när det väl finns tid över är det saker som måste göras (i kombination med att jag vill). Imorgon ska vi äntligen tvätta. Det är minst 3 v sedan sist, men det är en sådan sak som helt enkelt inte hamnar överst på prioriteringslistan. Överst hamnar tid med min fine. Sedan tid med vänner och att min hjärna får vila. Mer än så hinns inte med. Kreativiteten får hållas inom ramen för vad som behövs för att planera lektioner. Mina vänner längre bort får hålla fast vid att jag tycker om dem trots att jag inte hör av mig och pengarna får ligga orörda på kontot eftersom strosa på stan inte riktigt finns med i min värld för tillfället. Lite runtsurfande och tid på Facebook kan slinka in, men då ofta med en känsla efteråt av att värdefull tid slösats bort.

Bäst jag avslutar detta inlägg nu och istället betalar räkningar innan november månad är slut och sedan bockar av andra saker från att-göra-listan som inte har med mitt jobb att göra men som ändå behöver bli gjorda. Har inte tid att avsluta inlägget snitsigare än så.