Nystart

Jag har varit helt slut varje kväll hela denna vecka. Det tar på att börja jobba igen! Trött och seg sitter jag nu med filten i soffan. I vår nya soffa som vi bara haft i en vecka. Ett stort lyft både för ögat och kroppen (de sitter ju i och för sig ihop men ni kanske fattar). Det känns i alla fall stort att påbörja min andra termin som lärare! Och visst är det skillnad jämfört med i höstas, har bättre koll den här terminsstarten. Hoppas lugnet jag känt denna vecka håller i sig hela terminen.

Solen har strålat idag och vi gav oss ut på en promenad, men med -24 grader och utan täckisar höll mina ben allvarligt talat på att ramla av mig så det blev ingen särskilt lång promenad. Sen en sväng till sporthuset för att byta gympaskorna jag köpte förra helgen - denna gång blev de bättre.

*gäsp*
Håller på och knåpar ihop en fotobok från bröllopsresan, det är rabatt t.o.m. imorgon så det vore så bra att få iväg den. Bäst jag tar tag i det.
Ikväll blir det film och chips och ännu mera tid i soffan! haha

Jag tycker om nystarter. Vad för detta år med sig månntro? Hur ser vårt liv ut om ett år från nu?

Vunnen tid!

Jaaaaa jag blir så glad!! Har suttit och letat podcasts på spanska lämpliga att använda som hörövningar i undervisningen. Det är lite klurigt att hitta något på bra nivå. Under tiden har jag grämt mig över att jag ju för x antal år sedan hade hittat en bra att prenumerera på. Laddade ner Itunes igen häromsistens men inte kom såklart det jag förut hade med för det. MEN så la jag idag in all musik jag hade lagt in sist jag hade Itunes - och vips så var podcasterna också där!!!

Utan Dig

Du ser igenom Du ser förbi
allting jag skapat och försökt bli
Mitt liv är en öppen bok i Din hand
Ändå måste jag komma, ändå måste jag fram
Du väckte min längtan. Du sa mitt namn.
Jag blir aldrig densamme, och ett är nu sant

Utan Dig blir hösten för alltid kvar
Utan Dig blir frågorna aldrig svar
Utan Dig är livet ett iskall hav
Utan Dig, utan Dig
Du är liv pulserande inom mig
Varje andetag beror på Dig
Du är vårvinden som omger mig
Mitt liv är ingenting
utan Dig

(ur lovsångsboken Jubla i Herren 3)

Julen i bilder

Härligt att få vara nära
Förbereda tillsammans



Bland det roligaste var när tomten kom och Dino skrattade skrattade och skrattade!

...åt glasögonen, åt att de immade igen, åt tomtens pyttelilla säck. Kanske också lättnaden över att han kom över huvud taget gjorde sitt till!

Tjohoo i nya fleecetröjor!

Mellandagshälsning

Håhåjaja. Vi skulle ha varit iväg på nyårsläger vid det här laget, som ledare. Men eftersom magsjukan - den fruktade - haffade både mig och min fine så fick vi lugnt stanna hemma några dagar. Julen har vi firat hemma med min familj. Spelat spel, sett på film, lagt pussel, fikat, ätit, fikat och ätit. Och framförallt njutit av att hinna ses - allihop.

Idag har jag suttit med dramaövningar inför ett improvisationsteater-pass och försökt spåna fram något bra drama utifrån ett bibelord... Men angående dramat har det gått trögt.
Å ena sidan är det roligt att få vara kreativ och lägga energi på dramapedagogik för en gångs skull. Å andra sidan är jag väldigt trött på att ständigt ha något jag måste lägga energi på... Hur roligt det än kan vara. Men jag hoppas dramat faller bättre på plats imorgon, för det vore ändå skoj om det blev av! Och, det är redan välkänt för mig att kreativa processer är väldans jobbiga i början, men så otroligt värda när de är fullföljda!

Helgerna som gått

Första advent var mor och far på besök.

Jag fyllde visst år.



Ny jacka och nya vinterstövlar minsann! :)


Andra advent styrde jag kosan till Estocolmo för att hänga med mina spaniensystrar. Ovan fikar de på Rosendals trädgård och nedan äter vi tapas -såklart.




Dessa godingar kom upp nu i helgen. Vi unnade oss en dag på spa.

vila i en bok

Jag läser en så fantastiskt bra bok just nu. Den får mig att koppla bort måsten och stress och lockar mig in i en annan värld. Jag känner och hoppas, fortsätter bara ett kapitel till, och vilar.

Vila.
Detta sköna ord.

Vila.

Snart är det jul.

bara en sån sak som att vår adventsljusstake ännu inte är framme

Ja ni märker ju att jag nu för tiden bloggar för fullt. Eller hur var det nu? Det är egentligen väldigt dubbelt för det är inte så att jag inte har några tankar nu utan snarare är det så att min hjärna ständigt processar. Och när det väl finns tid över är det saker som måste göras (i kombination med att jag vill). Imorgon ska vi äntligen tvätta. Det är minst 3 v sedan sist, men det är en sådan sak som helt enkelt inte hamnar överst på prioriteringslistan. Överst hamnar tid med min fine. Sedan tid med vänner och att min hjärna får vila. Mer än så hinns inte med. Kreativiteten får hållas inom ramen för vad som behövs för att planera lektioner. Mina vänner längre bort får hålla fast vid att jag tycker om dem trots att jag inte hör av mig och pengarna får ligga orörda på kontot eftersom strosa på stan inte riktigt finns med i min värld för tillfället. Lite runtsurfande och tid på Facebook kan slinka in, men då ofta med en känsla efteråt av att värdefull tid slösats bort.

Bäst jag avslutar detta inlägg nu och istället betalar räkningar innan november månad är slut och sedan bockar av andra saker från att-göra-listan som inte har med mitt jobb att göra men som ändå behöver bli gjorda. Har inte tid att avsluta inlägget snitsigare än så.

kollegan

Ibland kan jag sakna en kollega i klassrummet... Någon som tar hand om en bråkig elev eller hjälper någon som har svårt att koncentrera sig - så att jag ändå kan låta lektionen gå vidare. Eller kanske antecknar på tavlan åt mig så jag kan hålla kvar kontakten med eleverna. Någon att bolla med om upplägg, hur vi ska lösa saker och ting, vilken slags aktivitet som funkar bäst för vilken grupp...

Den här veckan har det plötsligt blivit tydligt för mig att jag ju har en kollega i klassrummet. Jag kan rådgöra med honom om allt, varje liten fundering, jag kan be honom vara ett stöd och hjälpa till när det inte känns som att bara jag räcker till. Faktiskt. Det funkar. Tro det eller ej men Gud är en ypperlig kollega att samarbeta med.

...men, han antecknar inte på tavlan åt mig...

gränslöst underbart

Jag stannar upp ibland
Iakttar
Försöker förstå
Försöker greppa verkligheten
Är han min?

Det förunderliga i att känna någon så väl och
I nästa sekund se på honom som en främmande
Att högst av allt vilja
Att han för alltid ska förbli min.