här.o.nu

Bara kom på att tiden går sådär snabbt igen.
Sommaren känns som att den börjar ungefär i morgon.

Plötsligt regnar det en hel dag.
Den fina vintern regnar bort,
men jag hann njuta iallafall lite.
Fast, bara lite.
Känner mig lite snuvad på den.
Vill ha mer!!

Måste stanna upp.
Andas, vara, leva
här och nu.
Livsnjöt i fredags.
Blender, dans, livsenergi, glädje
Svårt att toppa! =)
Tack gode Gud för dans!

Klockrent

Har du 15 minuter?

"This could be the greatest day of your life"

Big questions...

Hur och var ska jag bo till hösten?
Får jag något sommarjobb i år?
Har jag egentligen råd med - och behov av?- kläderna jag nyss beställde?
Och har jag råd med dubbla skidresor??
Och den största frågan av dem alla: Kommer jag någonsin göra fotoalbumet jag hela tiden längtar efter att göra???

Ni märker ju att mitt liv är fullt av jobbiga frågor.
Nja, kanske inte alltid så jobbiga. Men ibland.

Gör er inga bekymmer för morgondagen...

Matt.6:25-34

På tal om förra inlägget

"Kanske har jag inget val.

Jag måste falla på knä

för att kunna stå upprätt."

Hörde orden på en tv-gtj, kring jul, och tyckte de var så stora.

Smaka gärna på dem.
Tänk kanske att du står där vid krubban...
eller vid tronen...
inför det heliga.

Att måsta falla på knä...för att kunna stå upprätt...wow.

"De vise männen hade kunnat stanna hemma
och tillbett stjärnan när de såg den.
Det hade ju varit enklare än att ge sig iväg.
Men är det det vi ska följa? Lagen om minsta möjliga motstånd?
Istället insåg de att den bara var en skylt som speglade något annat - heligheten,
att den visade vägen."

Undrar hur ofta det händer att vi tillber vägvisaren
istället för att se vars den pekar...
Jag vet inte. Men jag ville dela med mig av orden
och hoppas de väcker tankar hos dig som de gjorde hos mig.

--------------------------------------------------------------------------------------

Bjuder på lite bilder från vår fjällresa i helgen.

With.all.I.am

Första gången jag hörde den här låten var så underlig.
Jag bara var tvungen att falla på knä....Att sjunga med i texten är nog det mäktigaste jag någonsin varit med om.

Oooooouch! =)

nu är det nära

Snart så.
Snart är magen sprängfull med bubblor som inte vet vars de vill - upp, ut, runt.
Snart sitter jag där och försöker slappna av men märker att armar och ben inte riktigt lyder mig utan i stället skakar sådär okontrollerat.
Snart känns det tydligt att NU; nu blir det på riktigt. Nu sitter det en massa människor, förväntansfulla.
Och så drar det hela igång. Som att åka karusell. Det går av bara farten tills vi alla kommer till slutet och det är dags att hoppa av och pusta ut. Och - förhoppningsvis - känna glädjen över att det gick bra och var kul. =)

Det tror jag faktiskt.
Och oj vad det kommer vara värt nervositeten.

kärlek

"att bli älskad av dig, är det enda jag behöver.

att bli älskad av dig, är det enda jag förstår.

din kärlek gör mig fri, fri, fri,

i ett steg så tar den mig förbi.

när jag ser oss två i framtiden,

börjar minuterna att skälva igen.

jag vill inte alls hålla dig för hårt,

låt dina vackra vingar få bära dig.

jag vill bara veta om du finns här för mig,

att du är den du säger,

att du älskar mig.

jag älskar att bli älskad, få känna mig stor.

så frusen är jag, att jag aldrig kan få nog.

att bli älskad av dig, är det enda jag behöver.

att bli älskad av dig, är det enda jag förstår.

jag sprang över fälten långt före dig,

någonstans i mitt inre har jag väntat.

du fångar mina tankar och du får mig att le,

du låter mig få smaka, och jag vill smaka mer.

jag älskar att bli älskad, få känna mig stor.
så frusen är jag, att jag aldrig kan få nog.
att bli älskad av dig, är det enda jag behöver.
att bli älskad av dig, är det enda jag förstår."

/Uno Svenningsson

jag gick just genom en dal.
men jag insåg att det inte var en dal som krävde uppbrott
utan en dal som krävde ett samtal,
att jobba lite.
bara.
det är coolt.
kärlek är lärorikt.
och lite svårt.
men absolut värt.

Matte upp i dagen

Precis som folk pratar om äktenskapstycke mellan två i ett kärlekspar så måste det finnas något motsvarande när det gäller hund och matte/husse. Ibland kan man verkligen undra vem som är vem.

Ibland är de så lika varann så jag brister ut i ett leende.
(Ett varmt såklart.)
Har sett så många exempel på det nu så om jag kunnat fota varje hade jag nog haft en fin liten samling nu.

Har ni med sett det?
Annars kanske ni kan tänka er att det ser väldigt roligt ut om det handlar om matte/husse och en pudel eller, som jag såg ikväll, bearded collies! Se då matte/husse framför er, som hunden upp i dagen.
Förut brukade jag se en kvinna med en collie och de såg nästintill exakt likadana ut, t.o.m. i ansiktsuttryck. =)

Nej Micke, jag syftar inte på dig! Det är andra... =)

inget särskilt direkt, men ändå

skön lugn kväll. tänkte få lite saker gjorda men det blev inte riktigt så. samtidigt som det är skönt så är jag lite smått, obeskrivligt, rastlös...vet inte varför. har i och för sig inte tränat på länge... det hinns inte med jämt. som den här veckan t.ex.
i helgen kommer min kära mor hit och hälsar på mig. =) det ska bli jätteroligt med lite mor och dotter-tid. ser fram emot det.

usch, jag tycker nog egentligen inte om att bli så här som jag är ikväll. så att jag bli såhär oeffektiv....och egentligen inte gör något alls utan att en massa tid plötsligt har gått och man egentligen varken har donat effektivt eller tagit vara på tiden för att slappa. man har bara låtit tiden gå. fast, med att inte göra något alls menas i och för sig ikväll: lyssna på musik, tvätta, läsa bloggar och maila mail som skulle mailas....det är kanske inte bara "ingenting". bara inte det jag hade tänkt att jag kunde göra de här timmarna.

undrar hur människors vardag ser ut om...50 år? har samhället och vardagen förändrats lika mycket som dagens vardag har förändrats de senaste 50 åren? svara på det den som kan!

jag är danssugen. på bugg och foxtrot. i och för sig på vanlig "disco"dans med... det är så härligt att få släppa loss totalt, dansa ut en massa energi och improvisera så mycket man kan! utan att bry sig om vad folk tycker utan ha roligt. dans förgyller mitt liv. =)

dags att hänga tvätt.

lördagsfilosoferande

Det är så annorlunda att läsa dramakurs än spanskkurs. Nu tänker jag inte bara spanska jämt utan hinner reflektera över livet. Tänk så omväxlande! =) Nä, men det är sant. Det var så mycket av tiden under spansstudierna som gick åt till tankar på grammatik och vokabulär, och rent allmänt Spanien och allt som har med det att göra. Drama och teater har ju mer att göra med att leva. Att, som vi just nu gör, lära känna en hel rad med karaktärer som är med i pjäsen vi ska spela upp gör att man får en hel del nya perspektiv. Jag har insett att min fantasi är lite åtsidosatt. Känner att jag är lite låst då jag ska föreställa mig mina rollkaraktärers liv i detalj. Måste locka fram den för tänk så mycket roligare det blir med en aktiv fantasi!

I ett av samtalen vi hade om pjäsen kom vi in på att det är så fokuserat idag på att leva som huvudroll i en film. I en egen film. Inte bara leva, utan verkligen att allt ska kretsa kring en själv på nåt vis. Vet inte om du som jag brukade dagdrömma om att vara den där alldeles speciella. Ända sedan jag var på lågstadiet kommer jag ihåg såna dagdrömmerier. Om att bli sedd. Det behöver ju dock inte vara riktigt samma sak att vilja att allt kretsar kring en själv och att vilja bli sedd. Att bli sedd tror jag är ett av människans grundläggande behov. Men kanske att det är bristen på att bli sedd som framkallar önskan om att "spela" i en egen film där allt kretsar kring en själv...Kanske att det är en slags önskan om att visa världen vem man är när den envisas med att inte se en...

Jag önskar vi alla kunde göra varandra tjänsten att se varandra. Att på så vis hjälpa varandra, samhället, mänskligheten. Om vi ser varandra behöver vi inte fokusera på att se oss själva, för det finns det ju då andra som gör. Tror ni inte det är en bra plan? ;)