Mina gåvor

Mina fantastiska barn. Så otroligt fina. Älskar att se på dem när de sover. Älskar deras armar kring min hals. Deras underbara skratt. Att de börjar ha så roligt tillsammans. Älskar att lyssna på 3-åringen som börjat prata så mycket och låta oss se in i hans värld. Älskar att märka hur 1-åringen kommunicerar och förstår allt mer. Älskar att de är mina!

Underbara sommar

 Först riktigt kallt men sedan fantastiska dagar i stugan med mina fina
och så härliga dagar med vänner.

Ändå vill man bara ha mer. Nu väntar jobb och nya rutiner.

En stund i paradiset

Efter dagar av regn och kalla vindar som om det vore tidig vår eller redan höst kom så äntligen varmare vindar och t.o m sol! Barnen och jag är i stugan med mormor och morfar. Just idag for de in till fastlandet för att handla och jag stornjuter av några timmar helt för mig själv utan något som helst som måste göras, och att så enkelt vara i naturen. Alltså: HELT för mig själv! Förr om åren började jag alltid min första vistelse här med att sitta vid vattnet. Jag bara var, lyssnade och filosoferade, landade. Nu för tiden funkar det sällan men idag tog jag chansen. Helt underbart! Det är svårt att greppa hur fullt upp det hela tiden är som småbarnsförälder. Visst, många stunder är det alldeles underbart, men det är inte ofta jag får möjlighet att bara lyssna in mig själv och sätta saker i perspektiv. Att hinna göra det sätter extra guldkant på all övrig tillvaro. Dessutom är det härligt att få sakna mina finaste.

Drömmen om att få sova...

Alltså denna lilla dam... Hon sov så bra i början men så är det något som har hänt. Hon väcker oss flera gånger och håller oss vaken ett bra tag... Jag tror vi vet vad det beror på: hunger. Och då tycker man det ska vara lätt åtgärdat men det verkar ju svårt eftersom vi inte lyckas. Skulle hon äta vanligt skulle hon få mellanmål av turkisk yoghurt tillsammans med diverse gott, men vad erbjuder vi nu när hon ska äta mjölkfritt?? Bara frukt blir mycket mindre mättande och mackbitar tar sådan tid så de orkar hon inte äta så väldigt många av... Hon får gröt till frukost och välling på kvällen. Vällingdrickandet går bättre och bättre men hon dricker lite som hon har lust och det blir sällan särskilt stor mängd.
Vi börjar bli smått frustrerade... särskilt som jag också försöker sluta amma på natten... Har ni tips?

Midsommar

Vi är sjuka, min fine och jag. Någon slags förkylning/influensa. I morgon är det midsommarafton och planen är att fira tillsammans med goda vänner men vi får se i vilket skick vi är. I vilket fall gick jag ut en sväng ikväll och plockade midsommarblommor och satte i vaser inne på borden så stämningen infinner sig. Älskar känslan att kunna gå ut och plocka blommor. Det är en härlig kväll, trots att något slags "midsommarköldrekord" har utlovats. 

Eftersom vi inte är världens piggaste undrade jag uppgivet vad vi skulle hitta på att äta. "Något enkelt" säger Albin. Ja, hämtmat, tänker jag. "Typ makaroner och korv" fortsätter Albin. Vem av oss tror ni är uppvuxen på landet?

Friska eller inte, en härlig dag bli det i vilket fall i morgon. Glad midsommar på er!

Lediga dagar

Maj är snart slut, sommaren här och efter den börjar jag jobba igen. Vart tog detta år vägen?? Jag försöker ta vara på varje dag och tycker till slut att livet som tvåbarnsmor är riktigt njutbart. Idag fick Hilda och jag en dag för oss själva då Albin jobbade och Joel var hos farmor och farfar. En dag då vi bara tog det lugnt. När hon sov struntade jag i disken och slog på en film istället. Så. Otroligt. Skönt.
Igår - tid med vänner.
Idag - tid med Hilda och mig själv.
Till veckan - tid med barnen hemma hos mamma och pappa.
Jag tror bestämt det blir bra det här.

Livstecken

Vi var så finklädda i lördags så jag tänkte att vi borde ta en fin familjebild. Det blev åtminstone några bilder då vi pustar ut i soffan så jag bjuder på dem för att visa att bloggen inte är död. (!) Ifall ni undrar.

Livet är nu

Idag har jag påmint mig själv om att livet är nu.
Inte sen när mer tid till annat och varandra finns. Inte sen när större boende finns. 
Sen finns däremot inte det som är nu nu, och det vore ju synd att ha missat det.

Så. Livet är nu.
Lyckan finns nu.
Spralligt och kreativt finns nu. 
Underbara ögonblick finns nu.
Jag vill inte stressa igenom det.
Jag vill njuta.
Nu.

Bemötande

Fick ett smakprov av vårens Ellos-katalog och var tvungen att skratta när jag kom till barnkläderna. På tjejtröjorna stod det Beautiful och på killtröjorna stod det Monster....! Varför inte skriva Fantastisk på unisextröjor??

Egentligen är det inte roligt alls. Jag tror på fullaste allvar att vi formas utifrån hur vi blir bemötta och att vi i dagens samhälle inte bara är kassa på att bemöta tjejer och killar på lika villkor utan att vi dessutom är fenomenala på att bemöta utifrån utseende och gärningar och bygga vårt självförtroende på det. Jag såg ett väldigt bra klipp från Nyhetsmorgon som handlade om just att i stället bemöta barnet utifrån dess inre jag och intressera sig för personen i sig; tankar, funderingar, känslor m.m. Måste träna på det känner jag för det är så ovant. 

Tröst

Min fine och jag konstaterade senast igår att det här med att vara förälder är nog det svåraste vi någonsin gjort... Idag då Joel är på förskolan och Hilda sover ute i vagnen passar jag på att sitta i soffan och slöläsa i en gammal Vi Föräldrar. (Oj så sällan jag gör sånt! Borde prioritera vilan oftare.) Redan på första sidan finner jag tröst:

..."dagens mammor och pappor är snabba att skuldbelägga sig själva när de inte kan lösa problem som uppstår. Det helt naturliga trotset hos barnen upplevs som ett personligt nederlag, mammighet som ett misslyckande och barnens sömnsvårigheter som något som säkert beror på att man själv är så stressad..."

Egentligen borde man kanske veta det, att det är så här det är helt enkelt. För de flesta. Inte bara hos oss.